+FishEco
Magazinefisheco.se
Följ oss på Facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Forskare har kartlagt bottentrålningens fotspår!
Forskare har kartlagt bottentrålningens fotspår!
Fotograf: Mattias Sköld, SLU Aqua.

Forskare har kartlagt bottentrålningens fotspår!

Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur. Forskare i det EU-finansierade projektet BENTHIS, i vilket SLU deltagit, har utvecklat metoder som kan beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön – fiskets fotavtryck – och som kan bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fiske efter bottenlevande arter som räka, havskräfta, plattfisk och torsk.

- För att förstå omfattningen av bottentrålningens påverkan på ekosystemen är det viktigt att kunna kartlägga trålningen och översätta fisketrycket till påverkan i det havsområde som skall förvaltas, säger Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och en av författarna till en färsk rapport om bottentrålningens effekter på den marina miljön.

Rapporten sammanfattar kunskapsläget om hur bottentrålning påverkar de bottenanknutna (bentiska) ekosystemen. Rapporten är beställd av Havs- och vattenmyndigheten - HaV- som ett kunskapsunderlag till ett nyligen redovisat regeringsuppdrag om bevarandeåtgärder vad avser fiske i marina skyddade områden. Speciellt fokus ligger därför på studier av svenska förhållanden och bottentrålningens effekter i skyddade områden både i öppet hav och innanför den s.k. trålgränsen som funnits längs Sveriges kust sedan början av 1900-talet. 

De bentiska ekosystemen påverkas – men olika mycket 

Bottentrålning har både direkta och indirekta effekter på ekosystemet. En direkt effekt är att bottenlevande djur skadas och dör när redskapet släpas längs bottnen. Indirekta effekter är att artsammansättningen på botten ändras eftersom vissa arter missgynnas och andra gynnas av förändringar i näringsväven, samt att sediment rörs upp och att närsalter och miljögifter kan frigöras.

Hur stor effekt bottentrålningen får på det bentiska ekosystemen beror framförallt på fiskets omfattning, penetrationen av det redskap som används och havsbottnens känslighet som varierar mellan olika habitat. Ekosystem och organismer i grunda exponerade bottenmiljöer är anpassade till naturliga störningar av vågor, medan ekosystem på djupa bottnar i stabila miljöer drabbas hårdare av bottentrålningens fysiska påverkan.

- De känsligaste djuren är långlivade arter som bildar uppstickande strukturer t.ex. korallrev och svampdjurssamhällen som skyddats i Koster-Väderöfjorden. Dessa organismer tål i praktiken inte trålning alls. Andra grävande mjukbottenlevande arter som ormstjärnor är tåliga och verkar påverkas mer av förändringar i näringsväven då dom äts av små plattfiskar och havskräftor som fångas i fisket vilket innebär att de kan gynnas av intensiv trålning. Ormstjärnorna dominerar helt lerbottnarna i Kattegatt, säger Mattias Sköld.

 Förvaltningsåtgärder och redskapsutveckling kan minska påverkan

Fisket i Europeiska vatten är koncentrerat till vissa områden. I Skagerrak-Kattegatt sker till exempel 90 procent av bottentrålningen på ungefär hälften av den trålade ytan. I Östersjön är bottentrålningen framförallt koncentrerad till de södra delarna. En möjlig förvaltningsåtgärd för hela havsområden för att minska bottenpåverkan skulle kunna vara att styra fisket till just dessa områden, och helt undvika trålning i området där fisketrycket är lågt. På så vis skyddas mer områden från bottentrålning, utan att yrkesfiskets fångster påverkas särskilt mycket.

Rapporten sammanställer också alternativa fiskemetoder till bottentrålning och innovativa tekniska lösningar som kan minska trålredskapens bottenkontakt. Passiva fiskemetoder som burar och fällor har mycket liten bottenpåverkan jämfört med bottentrålning. Fisket med burar efter havskräfta står idag för ca 25 % av den totala landningen i svenskt fiske, vilket bl.a. är ett resultat av medveten förvaltning av fisket längs västkusten.

Vid bottentrålning är det trålens underställ och trålbordens bottenkontakt som bidrar mest till den fysiska påverkan av havsbotten. Beroende på vilken art fisket är riktat mot är bottenkontakt hos själva trålen nödvändig för ett effektivt fiske. Däremot behöver trålborden, vars uppgift är att sprida trålen, inte gå i botten vid fiske efter t.ex. havskräfta och räka.

- Under 2018 ska SLU Aqua tillsammans med yrkesfisket i ett utvecklingsprojekt som finansieras av HaV undersöka om bottenkontakten kan minskas med så kallade pelagiska trålbord och optimera övrig bottenkontakt. För fisket kan detta innebära minskade kostnader för bränsle samtidigt som påverkan på botten reduceras, säger Hans Nilsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), och medförfattare till rapporten.

Kontakt: 
Mattias Sköld, forskare, institutionen för akvatiska resurser, SLU, mattias.skold@slu.se, 070-537 87 74

Hans Nilsson, forskare, institutionen för akvatiska resurser, SLU, hans.nilsson@slu.se, 072-205 14 80

Länk till rapport: 
Bottentrålning – effekter på marina ekosystem och åtgärder för att minska bottenpåverkan

Information från HaV:
 HaV:s redovisning av uppdraget om bevarandeåtgärder vad avser fiske i marina skyddade områden (2017)

Fakta om BENTHIS

Forskningsprojektet BENTHIS (Benthic Ecosystems Fisheries Impact Studies) finansierades av EU:s 7:e ramprogram och avslutades 2017. Forskningskonsortiet omfattade 33 partners från 12 länder. SLU Aqua var en av dessa partners. Läs mer om BENTHIS och projektets resultat på https://www.benthis.eu/en/benthis.htm



Dela denna artikel...

   


Lägg till kommentar
Namn
Rubrik
Meddelande
När du kommenterar på +FishEco får du inte kränka andra personer. Inläggen får inte heller innehålla hets mot folkgrupp eller på annat sätt ha något rasistiskt innehåll. +FishEco förbehåller oss rätten att redigera dina kommentarer vid behov. Tänk på att hålla en god ton.
Jag godkänner avtalet ovan

Ange säkerhetskoden:















Sida: [1] 2 3 4 ... 111 Nästa Sista



Spigg konkurrerar ut abborren!

Spigg konkurrerar ut abborren!

Eko/ Miljö Den lilla fisken spigg, som både finns i länets sjöar och längs med kusten, kan konkurrera ut till exempel abborren. Detta på grund av att spiggen gynnas av övergödning...

Inga kommentarer
Oviss framtid för hotad urtidsfisk!

Oviss framtid för hotad urtidsfisk!

Eko/ Miljö Föroreningar, låga vattennivåer, förstörda lekområden och överfiske gör att tillvaron för den rödlistade, ålliknande fiskarten havsnejonöga blir allt hårdare. I Halland leker havsnejonögat nu i midsommartid...

Inga kommentarer
Tusen laxar till midsommar i Ätran!

Tusen laxar till midsommar i Ätran!

Eko/ Miljö Nu har 1000 laxar vandrat upp i Ätran hittills i år! Trots att april, maj och juni varit extremt nederbördsfattiga på västkusten...

Inga kommentarer
Glad Midsommar alla vänner önskar redaktionen!

Glad Midsommar alla vänner önskar redaktionen!

Notiser Vid morgonkaffet kunde 10,6 grader celsius konstateras på termometern. En helt normal midsommar eller varför inte en varm nyårsafton!

Inga kommentarer
De fiskar för miljöns skull!

De fiskar för miljöns skull!

Notiser Nu pågår ett miljö- och integrationsprojekt i Svartbyträsket där tonvis av vitfisk fiskas upp. Syftet är att minska algblomningen och samtidigt hjälpa nyanlända att komma in i samhället...

Inga kommentarer

Senaste nytt  Mest lästa

Nyhetsbrev / +MagazineFishEco

Nyhetsbrev


Prenumerera kostnadsfritt på dagliga fiskenyheter från Fiske24/7 genom att ange din epostadress:
Fiske24/7 är ett helt gratis nyhetsbrev som sammanfattar utvalda nyheter från iFiske och Fisheco, filmer och blogginlägg kring svenskt sportfiske och andra vattenfrågor varje dag 365 dagar om året. Avprenumerera på Fiske24/7.