+FishEco
Magazinefisheco.se
Följ oss på Facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Genetiska stamtavlor ska ge bättre koll på lax och havsöring!
Genetiska stamtavlor ska ge bättre koll på lax och havsöring!
Fotograf: FishEco

Genetiska stamtavlor ska ge bättre koll på lax och havsöring!

Varje år sätts ca 1,7 miljoner odlade lax- och öringsungar (smolt) ut i svenska älvar, smolt som är av naturen ”genetiskt märkt” redan vid födseln. Genom att göra DNA- analyser av avelsfisken kan man följa den utsläppta avkommans resa ut i havet och tillbaka till hemälven. Nu vill forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet bygga upp genetiska stamtavlor för lax och öring som kan förbättra avelsarbetet, men också öka kunskapen om lax och havsöring – både den odlade och den vilda. 

I flera av Sveriges stora älvar sker odling och utsättning av lax och havsöring som kompensation för minskad naturlig reproduktion där vattenkraften försvårar för fisken att vandra upp i älven för lek. Storskalig kompensationsodling har pågått sedan 1950-talet och för att följa upp arbetet har både lax- och öringsmolt märkts, oftast med så kallade Carlin-märken. Under 2000-talet har dock allt färre laxfiskar märkts samtidigt som andelen återrapporterade fångster minskat, vilket bland annat gjort det svårare få in data om fiskarnas vandringsmönster.

Lax och öring från sju svenska älvar analyserad

Sedan några år har vissa svenska kompensationsodlingar istället börjat samla in vävnadsprover (t.ex fjäll eller fenbitar) från avelsfisken för genetisk analys. I en ny rapport från institutionen för akvatiska resurser vid SLU presenteras resultat från DNA-analyser av lax och/eller havsöring från kompensationsodlingar: i Luleälven, Skellefteälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljusnan, Ljungan, Dalälven och Lagan. I Skellefteälven har man låtit DNA-analysera sina avelslaxar under flera år och där visar resulteten att 89 % av avelsfisken som fångades och användes 2018 var återvändande avkomma från laxföräldrar som användes vid avel 2014.

– När vi får fler långa tidsserier från fler älvar kommer vi till exempel att kunna se vilka avelspars avkomma som överlevt bättre ute till havs, och vi kan räkna fram exakta effektiva populationsstorlekar. Detta är viktigt bland annat för att kunna förutspå långsiktiga genetiska konsekvenser av odlingsverksamheten, säger Johan Östergren, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

"Genetisk märkning" minskar risken för inavel

Genom att utnyttja det faktum att varje fisks genuppsättning är unik - den är alltså av naturen "genetiskt märkt" - och göra konsekventa DNA-analyser skapas nya möjligheter att följa upp och utveckla avelsarbetet. För en kompensationsodling är det till exempel viktigt att begränsa risken för inavel eftersom det kan leda till en sämre överlevnad hos fisken. Tack vare den genetiska informationen kan man undvika att para helsyskon med varandra. Man vill också undvika en alltför hög inblandning av andra lax- och öringsstammar.

– Våra analyser visar att det ibland händer att större mängder lax och öring felvandrar, och alltså vandrar upp i en annan älv än den där den är född. Att få en genetisk inblandning i vilda bestånd av odlad fisk riskerar att försämra livskraften hos de vilda bestånden. Den odlade fisken är påverkade av själva odlingsmiljön och inblandning kan försämra den vilda fiskens anpassning till den naturliga miljön, säger Johan Östergren.

Stamtavlor ska ge mer kunskap om överlevnad

All den genetiska och biologiska data som samlats in i projektet kommer att lagras i gemensamma artspecifika databaser. I takt med att fler odlingar övergår till genetisk märkning och ju längre arbetet pågår ju bättre blir kunskapsunderlaget.

– I framtiden kommer vi att kunna bygga upp genetiska stamtavlor för lax och öring och utifrån såna skulle vi till exempel kunna ta reda på vilka familjer som överlever och växer bäst ute i havet, säger Johan Östergren.

Ur ett förvaltningsperspektiv är det viktigt att vi lär oss mer om den odlade laxen, men den kunskapen kan också användas för att gynna vild lax och öring.

– Vi kan bland annat lära oss mer om hur laxen och öringen rör sig i Östersjön vilket skulle göra det möjligt att utveckla olika beståndsspecifika förvaltningsmodeller, till exempel anpassade för olika geografiska områden. Med en beståndspecifik förvaltning är det enklare att förvalta varje bestånd efter dess bärkraft, säger Johan Östergren.

Länk till rapporten:

Genetisk analys av avelsfisk, lax och havsöring 2017-2018 från svenska kompensationsodlingar, Aqua reports 2019:18

Kontakt: 

Johan Östergren, Forskare, Institutionen för akvatiska resurser,SLU, johan.ostergren@slu.se, 010-478 42 62, 070-346 14 29




Dela denna artikel...

   


Lägg till kommentar
Namn
Rubrik
Meddelande
När du kommenterar på +FishEco får du inte kränka andra personer. Inläggen får inte heller innehålla hets mot folkgrupp eller på annat sätt ha något rasistiskt innehåll. +FishEco förbehåller oss rätten att redigera dina kommentarer vid behov. Tänk på att hålla en god ton.
Jag godkänner avtalet ovan

Ange säkerhetskoden:















Sida: [1] 2 3 4 ... 134 Nästa Sista



Sussi Stridh - Baitbash 2020!

Sussi Stridh - Baitbash 2020!

Mässor Ännu en fantastisk mässa säger Sussi Stridh om Bait Bash i Karlstad. Kolla in bloggen för bilder o rapport...

Inga kommentarer
Sportlovsfiske i Göteborg 2020!

Sportlovsfiske i Göteborg 2020!

Notiser Alla sportlovslediga är varmt välkomna att fiska med Sportfiskarna under sportlovet i Göteborg! Under fyra dagar erbjuds ett varierande fiske på fyra olika platser...

Inga kommentarer
En projektledare och en kommunikatör till Svenskt Friluftsliv!

En projektledare och en kommunikatör till Svenskt Friluftsliv!

Notiser Drömjobb för sportfiskaren som gillar friluftsliv! Svenskt Friluftsliv söker projektledare och kommunikatör...

Inga kommentarer
Regeringen uppdrar åt Havs- och vattenmyndigheten att utreda stopp för bottentrålning!

Regeringen uppdrar åt Havs- och vattenmyndigheten att utreda stopp för bottentrålning!

Eko/ Miljö Om förnuftet får råda kan det vara färdigtrålat i skyddade områden! HaV ska utreda frågan på uppdrag av regeringen...

1 kommentar
Försurning kommer även till Östersjön!

Försurning kommer även till Östersjön!

Eko/ Miljö Fler maneter men färre musslor. Det väntar våra svenska hav om vi inte får bukt med utsläppen av koldioxid. Den globalt pågående havsförsurningen kan i framtiden få stora effekter på artsammansättningen i Östersjön...

Inga kommentarer

Senaste nytt  Mest lästa

Nyhetsbrev / +MagazineFishEco

Nyhetsbrev


Prenumerera kostnadsfritt på dagliga fiskenyheter från Fiske24/7 genom att ange din epostadress:
Fiske24/7 är ett helt gratis nyhetsbrev som sammanfattar utvalda nyheter från iFiske och Fisheco, filmer och blogginlägg kring svenskt sportfiske och andra vattenfrågor varje dag 365 dagar om året. Avprenumerera på Fiske24/7.