Vad vore fiskesverige utan dessa engagerade eldsjälar? Ingenting är nog rätt svar, här kommer riktigt trevlig läsning om hur fina lilla Fylleån genom eldsjälars drömmar återställs för att bli ett än bättre laxvatten!
– Simlångsdalens FVOF har utfört biotopvård för lax och havsöring, genom restaurering och återställande av syrerika lekbottnar i Fylleån. Ett stort projekt med iläggning av naturligt rullstensgrus från grustaget i Kassakällor. Iläggning planerades noga och utfördes med helikopter vilket säkert många märkte 8-10 November 2021.
Varför har vi gjort detta? – Jo, för drömmen om att laxen åter igen skall simma talrik vid Simlångsdalen. Att vi och tillströmmande fisketurism skall kunna fånga en vacker och god blanklax med flug- eller spinnspö ända upp till sjöarna. Något som gick för ett par hundra år sedan. Vidare gynnas både havsöring och stationär ”brunöring”.
Vi har fått hjälp av vattenavgiftsmedel dedikerade fiskevård i Fylleån från Länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Samt genom statliga anslaget ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö” genom Länsstyrelsen Halland. Vi har lagt ut 190 ton lekgrus i ån. Nödvändigt för att ha råd till det var också Fiskevårdsbidrag från Sportfiskarna och ABU Garcia’s Fiskevårdsfond. Men inte minst stöd från lokala engagerade företagare som bidragit med ett eller flera lyft med helikopter, där vardera lyft var på ca 900kg grus och kostnaden var ca 1500kr/st. Och naturligtvis massor med ideella krafter från några i Föreningen.
Tyvärr har det bara funnits en provfiskeyta på 100m2 ovanför kraftverken, vilket ger lite dålig statistik. Fylleån är en fantastisk liten älv med lite av ”norrlandsälv-känsla” som är lite hemlig men populär i flugfiskekretsar. Den har flugfiskande besökare från hela landet, pga om man är duktig och kan sin sak får man grov öring och lax på relativt få mantimmar jämfört andra kända åar som Mörrum. Hittills endast i det nedre delen, Fylleåns FVO som går från mynning till det andra kraftverket i ån, Marbäck, där laxens vandring stoppades 1888 men nu senaste decenniet börjat komma förbi. 2012 började laxen leka framgångsrikt ovanför Marbäck efter omfattande ombyggnad av laxtrappan där 2011. Från ca 2015-2016 har lek skett upp mot Simlångsdalen, ovanför sista kraftverket Linneberg. Därmed öppnades nästan 5km med fantastiska uppväxtområden i forsarna upp till sjöarna vid Simlångsdalen. Ovanför sjöarna fortsätter ån ett par mil som i framtiden åter kan bli laxvatten, eller i vart fall havsöring. Bara upp till Brearedssjön vid Simlångsdalen innebär ett nära nog fördubblat uppväxtområde för Fylleålaxen. Också i biflödet Lillån har laxungar konstaterats de senaste åren. 2018 konstaterades bra föryngring efter laxlek 2017 vid Björkelund, med 54 ungar/100m2 vid elfisket 2018. Elfisket 2019-2021 har också visat på föryngring men betydligt färre laxungar. Varför det? Kom det upp färre laxar eller fungerar inte leken? Har det funnits laxungar på andra ställen på sträckan?
Några av de företag och personer som gjort projektet möjligt!
Detta blev början på många funderingar och inventeringar av ån. Vi upptäckte att det fanns nästan inget bra lekgrus för lax på sträckan, utan bara små grunda fläckar. Och när vi tittade på vattenflödena i SMHI’s statistik såg vi att det var relativt låga högflöden vintern före 2018, men mycket högre och fler senare år. Det tyder också på för lite och för grunda lekbottnar, då gruset delvis spolas ur och flyttas så rommen dör.Laxen leker i grus med sten på 40-90mm diameter och öring helst lite mindre, ner till 20mm. Då diskuterade vi med fiskevårdsexperter, bl a Lars-Göran Pärlklint som jobbat med laxåarna i Halland i hela sitt liv och var den som elfiskade 2020 när vid Bobergs Kvarn där det är fantastiskt uppväxtområde och borde finnas några ungar. Han hittade alla insektslarver han ville se i forsen och huvuden kliades. Till sist var slutsatsen att problemet var all mänsklig påverkan på åns botten, med flyttande av sten och byggen av skvaltkvarnar, samt inte minst en misslyckad sjösänkning av Stora Frillen 1886. Vilken gjorde att ”Fylleån blev som en vild norrlandsälv i vårflod” när dammvallen brast och ”alla broar och ålfisken” raserades. All sådan verksamhethar bidragit till att lekgrus (rullstensgrus) spolats bort och lagt sig oanvändbart och sedimentfyllt i djuphålor i ån, eller kanske också grävts upp ur ån förr i tiden för att användas till vägar och byggen. 2021 har det gått upp mycket fler laxar än tidigare förbi Marbäck med 65st i fiskräknaren, https://fiskdata.se/ , i jämförelse med ett genomsnitt på 39st per år de senast 5 åren.
Då ville vi verkligen få ut lekgruset innan leken. Det var exemplariskt mycket vatten i ån innan och under leken. Tur i oturen var vatten-temperaturen fortfarande ca 7 grader när vi till sist fått tillstånd. Lax hade inte börjat leka vid Linneberg eller Fyllinge Kvarn, så ”peppar peppar”, vi tror att vi hann precis i tid. Några bilder från projektet, stort tack till Storm Heliworks. För mer information, kontakta FVO genom länkarna nedan