För en tid sedan beslutade Åre kommun att sluta servera norsk odlad lax till barn i kommunens skolor, av miljömässiga skäl.
Nu bemöter och kritiserar Norges Sjömatråd beslutet i en debattartikel och ett pressmeddelande. Norges Sjömatråd hävdar att beslutet är taget utifrån felaktig negativ information om norsk odlad lax som föda.
Man anser bland annat att om man har barnens väl för ögonen så borde man servera mer lax och sjömat.
Norges Sjömatråd är ett norskt statligt bolag som finansieras av fiskerinäringen och som har till uppgift att öka värdet på fisk och skaldjur från Norge.
Nedan finns pressmeddelandet i sin helhet, notera att inte ett ord skrivs om till exempel giftet etoxikin, inte heller ett ord om laxälvar vars vilda stammar drabbats hårt av laxlus och sjukdom kopplat till laxodling, inte ett ord om den skada som odlingarna gör på den marina närmiljön i form av tex döda bottnar, inte ett ord om väteperoxid som används för att döda laxlus men som samtidigt dödar räkor… listan kan göras mycket längre!
//FishEco
Med anledning av Åre kommuns beslut att sluta servera odlad lax på kommunens skolor och förskolor skrev Norges Sjömatråd en debattartikel som publicerades i Östersunds-Posten. Norges Sjömatråd anser att Åre kommun agerat felaktigt och bemöter därför här de påståenden som ligger till grund för beslutet.
Socialnämnden i Åre kommun har beslutat att sluta servera odlad lax på kommunens skolor och förskolor. Skälet påstås vara miljömässigt. Samtidigt kommer den odlade laxen fortsatt att serveras inom äldreomsorgen. Anledningen till detta är att lax är rik på nyttiga fettsyror och vitaminer. Något de äldre, men tydligen inte barnen, behöver.
Bakgrunden till beslutet är en motion från Peter Bergman (S) fylld med sakfel som går att härleda till långlivade myter hämtade från internetforum. Exempelvis påstås det i motionen att det rymmer miljontals laxar från norska laxodlingar varje år.
Varje rymd lax är ett problem och branschens åtgärder mot detta har gjort att antalet rymningar minskat kraftigt de senaste åren. Faktum är att det från 1 januari fram till slutet av april i år kommit in 15 rapporter om laxrymning fördelat på cirka 7 000 laxar totalt. Långt ifrån de miljoner som påstås.
En annan felaktighet från motionen är att fisken matas med pellets av fiskmjöl som gör att andra delar av världshaven blir utfiskade. I dag har 75 procent av innehållet i norskt laxfoder vegetabiliskt ursprung och de marina råvarorna som används kommer från kvotreglerat fiske som följs upp med spårningsdokumentation och noggranna revisioner.
Odlad lax engagerar och tyvärr har debatten till delar kidnappats av personer som framför onyanserad, och ofta direkt felaktig, kritik. För oss med insyn i branschen är det beklagligt när osanningar får fäste hos delar av befolkningen men det är än värre att svenska kommunpolitiker fattar beslut baserat på dessa.
Givetvis finns det utmaningar med laxodling men för att föra en sansad diskussion måste man utgå från verkligheten så som den faktiskt är. All matproduktion har tyvärr miljökonsekvenser. Exempelvis släpper produktionen av 1 kilo lax ut 2,5 kilo koldioxid. Samtidigt släpper 1 kilo fläskkött ut 5,9 kilo koldioxid medan samma mängd nötkött släpper ut 30 kilo koldioxid. Det är bra att Åre kommun har miljön högt på agendan men man skulle önska en mer faktabaserad syn på vilka åtgärder som ska vidtas.
Beslutet att sluta servera odlad lax på kommunens skolor och förskolor var ett felslut. För att citera Socialkontorets tjänsteyttrande: ”Att sluta servera odlad lax skulle innebära att vi inte kan säkerställa livsmedelsverkets näringsrekommendationer samt kundnöjdheten.” Hade Socialnämnden i Åre kommun haft barnens välmående i åtanke skulle de snarare öka mängden lax och annan sjömat som serveras till barnen. En verklig utmaning är att nästan 70 procent av svenskarna inte äter sjömat i nivå med Livsmedelsverkets rekommendationer. Inte att vi äter för mycket lax.
