Vad som orsakar att större organismer i Östersjön, som till exempel laxen, får brist på vitaminet tiamin har länge diskuterats inom forskarvärlden. I en ny avhandling i ekologi från Linnéuniversitetet, författad av Emil Fridolfsson, uppmärksammas bakteriers och planktons betydelse för att arter högre upp i näringskedjan ska få i sig den mängd tiamin de behöver för att överleva och föröka sig.
Alla organismer behöver vitamin B1, eller tiamin. I havsmiljön produceras tiamin av bakterier och växtplankton och förs sedan vidare via djurplankton till mindre fiskar och slutligen till stora fiskar och fåglar. Om organismer får brist på vitaminet kan deras nervfunktion försämras, liksom deras förmåga att omvandla näring till energi. Tiaminbrist har i perioder observerats i flera olika djur som lever i och kring Östersjön, och en art som har drabbats särskilt hårt är laxen.
Hittills har forskningen om tiamin framförallt fokuserat på fiskar och fåglar. Emil Fridolfsson började arbeta med sin avhandling med sikte på att öka kunskapen om den roll som bakterier och växtplankton spelar när tiamin produceras och sedan rör sig genom födoväven upp till fiskar och fåglar. Havsmiljön har studerats genom fältarbeten, experiment och analys av miljöövervakningsdata. Resultaten visar att mindre växtplankton och bakterier, och deras samspel med den omgivande miljön, är avgörande för produktionen och transporten av tiamin.
– Vi har till exempel kunnat visa att utbrott av tiaminbrist hos lax kan uppstå när ekosystemet i Östersjön förändras vad gäller såväl vattenkemin som biologin. Vid dessa tillfällen finns det mycket näring (kväve) och artsammansättningen av plankton förändras samtidigt som det finns många småfiskar. Att vi här har kunnat följa tiamin från dess producenter via djurplankton och upp genom födoväven utgör en viktig pusselbit i vår förståelse av hur tiaminbrist uppstår i ekosystemet, säger Emil.
Vilken spridning tiamin får i ekosystemet kan samtidigt avgöras av vilka arter av bakterier, växtplankton och djurplankton som finns i födoväven under en viss tidsperiod.
– Vi kunde till exempel se att väldigt lite av den stora mängden tiamin vi fann i cyanobakterier, som dominerar somrarnas algblomningar, överfördes till högre delar av födoväven, säger Emil.
Sammantaget tror Emil att avhandlingens resultat kan utgöra ett underlag för att möta samtida utmaningar för samhället.
– Många arter som hotas av tiaminbrist, däribland laxen, är viktiga för ekosystemet, ekonomin och samhället. Om vi får bättre förståelse för bakteriers och planktons roll i produktionen och transporten av tiamin i våra hav kan vi bättre förvalta haven och dess arter, säger Emil. Läs mer här
Kontakt
Emil Fridolfsson, mobil 073-4165878, mejl emil.fridolfsson@lnu.se
Johan Cederqvist, forskningskommunikatör, mobil 0480-44 60 45, mejl johan.cederqvist@lnu.se
