Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har skärpt reglerna för signalkräfta, vilket är ett krav enligt EU-gemensamma regler för att fortsatt kunna fiska arten i Sverige. Reglerna gäller fiske, transport och försäljning av signalkräfta inom ett nytt hanteringsområde. Reglerna justerar även allmänhetens fiske i Vättern från fem till tre helger och fångstbegränsning införs.
Dessutom införs ett minimimått på 10 cm vid fångst i hela landet. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2020.
Därför skärper HaV reglerna
Signalkräftan omfattas av EU-bestämmelser för invasiva främmande arter för att hindra spridning av kräftpest som slår ut ursprungliga kräftbestånd. De EU-gemensamma bestämmelserna tillåter ett fortsatt fiske och nyttjande av signalkräfta i de regioner där arten är etablerad, förutsatt att nödvändiga åtgärder vidtas för att minska risken för spridning av arten.
– Signalkräftan är en idag en viktig resurs och utgör tillsammans med gösen den huvudsakliga inkomstkällan för det yrkesverksamma insjöfisket, framförallt i Vättern och Hjälmaren. Arten och dess förädlingsvärde är numera också en betydelsefull landsbygdsresurs genom det fiske som sker med stöd av enskild fiskerätt, säger Sofia Brockmark, utredare på HaV.
Sverige har sedan 1990-talet och framåt infört en mängd nationella restriktioner och åtgärder för att förhindra spridning av signalkräfta och kräftpest i syfte att bevara den nu akut hotade flodkräftan, som är den ursprungliga arten i landet.
– Endast två procent av flodkräftbestånden finns kvar i Sverige. Det är därför viktigt att de åtgärder vi vidtar är verkningsfulla. De nya EU-reglerna ställer tydliga krav på att vi skärper regleringen för att fortsatt kunna fiska signalkräftan, säger Sofia Brockmark.
Hanteringsområde och de nya reglerna
HaV har beslutat om ett hanteringsområde för signalkräfta som omfattar Vänern och Dalälven och söder ut, där ett fortsatt fiske får bedrivas. Öland, Gotland, Dalsland, Värmland och delar av östra Dalarna, liksom hela Sverige norröver ligger utanför hanteringsområdet. I vissa undantagsfall kommer fiske tillåtas utanför hanteringsområdet efter beslut av HaV.
Transport, försäljning annan överlåtelse av okokta signalkräftor tillåts inom hanteringsområdet, men bara den som bedriver näringsverksamhet får sälja okokta signalkräftor. Kokta signalkräftor sprider inte kräftpest utan får fortsatt hanteras och säljas i hela Sverige. Myndigheten inför även ett minimått på 10 cm i alla vatten för att minimera risken för illegal utsättning av små signalkräftor.
Allmänheten får fortsatt fiska signalkräftor i Vättern, men fiskeperioden begränsas från fem till tre helger. Fångstmängden i fisket begränsas till 60 kräftor per fiskare och dygn.
HaV:s föreskrifter, tillsammans med hanteringsprogrammet för signalkräfta, innehåller de hanteringsåtgärder som HaV bedömer nödvändiga för att uppfylla kraven i EU-lagstiftningen.
Fakta:
- Signalkräftan omfattas sedan augusti 2016 av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Förordningen syftar till att relevanta åtgärder ska vidtas för att säkerställa ett skydd för vilda djur och växter genom att förebygga, minimera och mildra effekterna av listade invasiva främmande arter. Signalkräfta har enligt förordningen stor spridning och det är inte kostnadseffektivt relativt nyttan att utrota arten i Sverige, annat än i vissa vatten. Däremot ska spridning av arten hindras. Medlemsländerna får hantera arter med stor spridning på ett sätt som är lämpligt i förhållande till landets särskilda omständigheter, t.ex. genom fiske i ett område där arten har stor spridning.
- Signalkräftan härstammar ursprungligen från nordvästra USA och Kanada. Den importerades till Sverige i slutet av 1960-talet för att i vissa vatten ersätta bestånd av den inhemska flodkräftan, som minskat till följd av framförallt försurning och kräftpest. Signalkräftor började då också odlas i Sverige. Arten sattes ut i stor skala under 1980-talet, söder om Dalälven undantaget bl.a. vattenområden som når in i Norge, på Öland och Gotland. Arten finns idag i drygt 4000 vatten, framförallt söder om Dalälven.
- Sedan 1994 är det illegala utsättningarna som sprider signalkräfta och kräftpest till nya vattenområden.
- De flesta bestånden av signalkräfta i Sverige finns söder om Dalälven, men arten förekommer även sporadiskt i Gävleborgs-, Jämtlands- och Västerbottens län. De nordligaste bestånden finns i Umeälven i Västerbottens län. Arten saknas på Gotland efter att länsstyrelsen utrotat flera bestånd av illegala utsättningar.
- Omkring 98 procent av de ursprungliga bestånden av flodkräfta har slagits ut och arten är sedan 2010 rödlistad av Artdatabanken som Akut hotad (CR).
- Signalkräftan har under de senaste decennierna till stor del ersatt fisket på den inhemska flodkräftan. Huvuddelen av det kommersiella fisket efter kräftor sker i Vättern och Hjälmaren. Bara i Vättern har det sammantagna värdet i det kommersiella kräftfisket nästan fyrdubblats, från cirka fem till 25 miljoner kronor de senaste 20 åren. Signalkräftan och dess förädlingsvärde är också en betydelsefull landsbygdsresurs i det fiske som sker på enskild rätt.
Sedan tidigare är import, utsättning, flyttning och odling av signalkräfta inte tillåtet. Sedan länge finns också bestämmelser för att förhindra spridning av kräftpest, bland annat krav på desinficering av fiskeredskap och båtar samt förbud mot att kasta ut döda kräftor. Det finns även bestämmelser som ger möjlighet att inrätta särskilda skyddsområden för flodkräfta i vilka levande signalkräftor inte tillåts. Utöver detta finns ett nationellt åtgärdsprogram för flodkräfta som syftar till att samordna åtgärder för länsstyrelserna och berörda aktörer.
Här kan du läsa HaV:s hanteringsprogram för signalkräfta
Här kan du läsa om regler för fiske av signalkräfta
Här kan du läsa Riskanalys – hantering av signalkräfta i Sverige, Lunds universitet
