Annons

interfiske-daiwa-p
 i Eko/Miljö

Petter Tibblin, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet, konstaterar i sin avhandling ”Migratory behaviour and adaptive divergence in life-history traits of pike (Esox lucius)” att gäddan i Östersjön konsekvent återvänder till samma vattendrag för lek och att gäddor från olika vattendrag utvecklat speciella egenskaper, bland annat skillnader i tillväxt och storlek. Detta innebär att gäddbeståndet i Östersjöns kustområde utgörs av flera samexisterande delpopulationer som är olika både utseende- och beteendemässigt.

Gäddan är en av Sveriges största och vanligaste rovfiskar och tillika vår mest populära sportfisk och är därför både ekologiskt och ekonomiskt betydelsefull. I Östersjön har gäddbeståndet under senare decennier minskat kraftigt vilket bidragit till ett allt större fokus kring artens status. Gäddor i Östersjön använder två olika lekstrategier. Vissa tillbringar hela sitt liv i havet medan andra är ”vandrare” och migrerar till små kustmynnande vattendrag för lek även om merparten av livstiden spenderas längs kusten.

Genom att märka över 3000 vandringsgäddor från närliggande vattendrag i Kalmarsund visar Petter i sin avhandling att individer troget återvänder till samma vattendrag för lek år efter år. Genetiska studier visar att detta resulterat i att vattendragen har skilda delpopulationer av gädda trots att de lever tillsammans i Östersjöns kustområde under huvuddelen av sin livstid.
– Det är mycket intressant att gädda i likhet med många laxfiskar uppvisar ett ”hembeteende” vilket bidragit till att gäddbeståndet inom små kustområden av Östersjön, exempelvis i en fjärd, kan utgöras av flera delpopulationer, berättar Petter.

Det är vanligt att individer i populationer som utnyttjar olika miljöer utvecklar genetiska skillnader för egenskaper som gynnar överlevnad och reproduktion genom naturligt urval, något som vanligen benämns som lokala anpassningar. Petter med kollegor har genom fältobservationer och experiment konstaterat att detta gäller även gädda där olika delpopulationer skiljer sig åt i storlek, tillväxt och mängden rom som honorna producerar. 
– Jag har visat att vandringsgäddor i Östersjön har utvecklat lokala anpassningar till sina ”hemvattendrag”. Det som är mest anmärkningsvärt är att dessa anpassningar har utvecklats trots att delpopulationerna endast är fysiskt separerade från varandra under en väldigt kort tid (lek och yngeluppväxt) och vattendragen ligger väldigt nära varandra, menar Petter.

Dessa resultat är även betydelsefulla när det gäller fiske och fiskevård då olika populationer kan vara i behov av olika form av förvaltning för att undvika en fortsatt nedgång av gädda. Genom att förflytta rom mellan burar placerade i olika vattendrag visade Petter att individer från olika populationer utvecklat egenskaper som gynnar kläckning i sin egen hemmiljö.
– Att gäddan uppvisar lokala anpassningar innebär att varje population har ett särskilt skyddsvärde. Förflyttning av gädda kan därför vara olämpligt och redan försvunna delpopulationer blir sannolikt svåra att ersätta, förklarar Petter.

I sin avhandling har Petter även undersökt skillnader mellan individuella gäddors vandringsbeteende för att ytterligare förstå hur gäddans lekvandring påverkas av naturligt urval. Under sex års tid följde Petter tidpunkten för ankomst till lekområdet i ett vattendrag för ca 2000 märkta gäddor. Studien visar att det finns tydliga individuella skillnader som är bestående mellan år och dessutom påverkar överlevnaden.
– Ett förbluffande resultat är att gäddor förefaller att ha en kognitiv förmåga som däggdjur – de förändrar sitt beteende med ökad erfarenhet. Detta resultat är ett av de första i sitt slag när det gäller fisk och bidrar till att öka vår förståelse för vandringsbeteende för fisk i allmänhet och för gädda i synnerhet avslutar Petter.

Petter Tibblin är född och uppvuxen i Motala och har sedan barnsben haft ett brinnande intresse för gädda. Han tog sin masterexamen i akvatiskt ekologi vid Lunds Universitet 2009 och sedan 2010 har han varit doktorand inom ekologi vid Linnéuniversitetet i Kalmar inom projektetet ECOCHANGE.

Avhandlingen ”Migratory behaviour and adaptive divergence in life-history traits of pike (Esox lucius)” försvaras den 29e Maj, 2015 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Asbjørn Vøllestad, Oslo universitet.

För mer information 
Petter Tibblin, telefon: 0705-52 99 37 eller e-post: petter.tibblin@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
Jonas Tenje, pressansvarig width=0070 308 40 75 

Annons

Sportfiskeprylar
Rekommenderade artiklar

Kommentera