Annons

interfiske-daiwa-p
 i Eko/Miljö

Nu har EU satt sina kvoter på hur mycket fisk som får fiskas upp ur haven runt om oss, nu är det upp till Hav och Vatten att fördela dessa kvoter till de svenska fiskarna. Just i dagarna ska detta fördelningssystem, ITQ systemet, beslutas om det ska få grönt ljus för ytterligare tio år. Innan det beslutas hur fisket bör fördelas för de kommande tio åren måste alla fakta upp på bordet, systemet har mycket i övrigt att önska vad gäller ekologisk och social hållbarhet.

Vi har idag två helt olika fisken i Sverige. Industrifisket som är mycket stort och lönsamt, och det småskaliga och kustnära fisket är på många platser mycket illa ute. Sveriges system för fördelning av kvoter av de pelagiska arterna, framför allt sill och skarpsill, baseras på individuella kvoter som ges till respektive båt, ett så kallat ITQ-system (Individual Transferable Quotas). Kvoter som också kan säljas eller bytas med andra båtar. Systemet är till sin natur sådant att kvoterna och fisket koncentreras till färre båtar och dessa tjänar enorma pengar på en resurs de fått till skänks av samhället när systemet infördes. Det övergripande syftet när man införde systemet var att få ner antalet båtar och göra fisket ekonomiskt hållbart och att få ned antalet båtar har man lyckats med och vissa fiskare tjänar som sagt stora pengar, så berättelsen är att systemet är lyckat. Förutom problem med okända ekosystemeffekter så vet vi mycket lite om själva handeln med kvoter inom ramen för systemet. Dagens system verkar premiera ekonomiska vinster för ett fåtal fiskare.

De ekologiska konsekvenserna av industrifisket vet vi som sagt mycket lite om. Jättetrålarna har inga krav på sig att ta ekologiskt ansvar för helheten och kanske inte ska beskyllas för att de gör vad de tillåts göra med allas goda minne. De fiskar upp en resurs som egentligen tillhör oss alla, en resurs som är oerhört viktig som födokälla för mycket av livet i havet och de tjänar stora pengar på det. I riksdagens uppföljning av konsekvenserna av ITQ-systemet, 2014, görs bedömningen att det är oklart vilken påverkan det har haft på det marina ekosystemet. Torskfiskestoppet i Östersjön, som nu är ett faktum, kom till eftersom torskbeståndet i princip kollapsat. Det finns flera orsaker till detta men helt klart är att fisken svälter vilket forskarna pekat på i över fem år. Fisket efter deras föda är för stort. Torsken äter bland annat stimfisk, sill och skarpsill, just de arter det pelagiska fisket tar stora mängder av.

Vi vet också att det kustnära småskaliga fisket har det mycket svårt ekonomiskt på många platser i vårt land. De mindre båtarna och kustnära fiskarna är avhängiga av en annan sorts fiske och fiskarter. De behöver ha tillgång till en beredningsindustri i deras hamn, eller i närheten, så de kan lossa sin fångst i färskt tillstånd och sälja fisken över disk eller frysa in och sälja till matfisk. Den fisk som fanns utmed kusterna förr är borta. Kampen om mat när havet töms gör också att sälen söker sig närmare kusten och fiskarnas redskap. Sälen stjäl fisk ur näten och sliter då också sönder dessa. En konflikt uppstår som kanske inte borde finnas där om det fanns mat nog till alla.

Det finns andra sätt att fördela kvoterna. Vi behöver styra fisket mot ett fiske med redskap som är skonsamma mot fisken, mot botten och minimerar bifångster. Vi behöver inrätta fler helt skyddade områden så att livet i havet kan få en möjlighet att återuppbygga sig. Vi behöver öka landningen av konsumtionsfisk i våra svenska hamnar och minska kvoterna till industrifisket. Dessa är några av insatserna som måste på plats. Det är vi själva som sätter systemet och idag finns det alldeles för många oklara data om effekterna av det svenska fördelningssystemet för att i nuläget bara förlänga det.

Det är dags för en ekosystembaserad förvaltning av fisket. Just nu töms havet på liv i det tysta och konsekvenserna är förödande.

Elisabeth Falkhaven, Riksdagsledamot, MP
elisabeth.falkhaven@riksdagen.se

Annons

Sportfiskeprylar
Rekommenderade artiklar

Kommentera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Häng med på vårt nyhetsbrev och få senaste nytt från oss på +FishEco.

Prenumerera nu »

You have Successfully Subscribed!