Det finns undantag, vatten där fisken håller bra kvalité och miljön man fiskar i är fortfarande naturlig. Lungsjöån utanför Falun rinner genom stiglös terräng med allt från steniga forsnackar till lugna sel med sand och gräsbotten. Med en omgivning som bjuder på ett fantastiskt djurliv med exempelvis älg och björn, är det svårt att få en upplevelse som tryter även om fisket inte är på topp.
Fiskarna som besöker ån informeras om att ta det varsamt med fisken och enbart använda hullinglösa flugor. Öringen som planteras ut i Lungsjöån är från en lokal stam och fungerar mycket väl ihop med de regnbågar som under senare tid har fått äran att simma i samma vatten.
Det var länge på tal om att åka dit, men efter att ha träffat, och pratat med, Jonas Hagborg på Flugfiskemässan i Älvsjö var det dags att göra slag i saken. Ja suget blev helt enkelt för stort för att låta bli, vetskapen om att kunna fiska på selektiva vulgata-ätande tre kilos öringar gjorde att man fick svårt att sova på nätterna.
Den 4:e Juni var det dags och spänningen låg på topp när vår vita folkvagnsbuss rullade fram på de miltals långa och dammiga skogsvägarna. I takt med att täckningen på våra telefoner försvann kunde vi från bussen se den vackert skapta ån slingra sig genom tallskog och myrar. Solen lös från en molnfri himmel och förhållandena kändes optimala.
Smygandet i skogen gjorde att spänningen blev i topp när jag väl satte mig dold bakom en sten för att begränsa fiskens möjligheter att upptäcka mig. Smygfisket var många gånger det enda alternativet då fiskarna var väldigt skygga och kunde stå nära land. Men som med allting finns det nackdelar och vilket som var värst vet jag inte än idag, myggen & knotten som gjorde allt i sin makt för att göra livet till en pina eller tallarna i bakgrunden som plockade mina flugor en efter en.
Fotograf: Jonas Hagborg
När väl flugan kom ut på vattnet kändes det som att vad som helst kunde hända, en stor öring kunde välja att ta flugan och önskan om ett drömfiske kunde gå i uppfyllelse. Det tog inte många minuter innan den första fisken föll för en vackert presenterad Streaking Caddis, en regnbåge i toppskick med en vikt runt kilot fick en kort visit ovanför vattenytan innan den fick simma tillbaka. Jag och Robert kom allt längre och längre ifrån varandra när vi båda fanatiskt letade efter den perfekta nacken. Men vad gjorde det, när man satt lutad mot en tall och kollade ut över den klara vattenytan. Att sitta med en tall som ryggstöd, utan telefon och vetskapen att det kan komma en björn lufsande på andra sidan är för många människor en dröm. För mig skulle jag nästan vilja kalla det för vardag.
Behovet av de stora öringarna började sakteligen att tina bort när dagen började lida mot sitt slut, när det blev dags att börja röra sig tillbaka mot slogboden för en summering av fisket tillsammans med resterande skara av vänner. Den stora vulgatan lös under dagen med sin frånvaro liksom de stora öringarna som spökat i mina drömmar under nätterna. Men på något vis kände jag mig ändå nöjd, utan att få ha varit med om något exceptionellt. Man kan ju undra varför?
Till säsongen 2011 blir fiskesträckan 700 meter längre, vilket innebär att det totalt blir en 7,5 kilometer lång privat sträcka att fiska på. Antalet gäster är begränsat till 8 stycken/dag och det innebär att du nästan har en kilometer att fiska ostört på en fullbokad dag. Det är enbart catch & release regler och hullinglösa enkelkrokar som gäller. Snittvikten på fisken ligger på 1 – 1,5 kilo men det finns chans på fisk runt tre kilo. All eldning vid ån är strängt förbjuden, grillning kan ske i slogboden med enbart kol. Missköter du någon av dessa regler riskerar du en livstids avstängning från Lungsjöån. Säsongen varar från maj till isläggningen i november. I början av maj kläcker dagsländor te.x stora vassländor och åsländor samt massor av övriga insekter. I början av juni börjar vulgatan att komma igång och finns i stora mängder fram till midsommar. Efter vulgatan tar knottfisket sin början, men det brukar även finnas massor med flicksländor som fisken tycker om att ta torrt. Under hösten står fjädermygg på fiskens meny, och de står gärna nära land och gör head & tail vak.
Att lägga ut några hundralappar på att besöka Lungsjöån tycker jag är väl investerade pengar. Det kan tyckas vara dyrt för att fiska på planterad fisk, men jag gör det gärna. I min mening är det ett ställningstagande som vi sportfiskare måste ta, vill vi verkligen fiska på öring & regnbåge som inte har några fenor? Är det okej att fodra fisken så att de blir onormalt tjocka enbart för att vi ska ha något att skryta om när historierna går igång runt elden? Vi är konsumenter, så länge vi visar att vi är villiga att betala pengar för något som jag anser är djurplågeri så kommer det att fortsätta. Just därför betalar jag hellre några hundralappar extra för att fiska i ett vatten som Lungsjöån, där känslan säger mig att fisken är välmående.
En välmående öring från Lungsjöån som har fått friheten åter. Fotograf: Jonas Hagborg
Eftersom det finns chans på sightfishing så glöm inte bort de polalariserande solglasögonen. Vadare är inget måste, men det kan vara en klar fördel med tanke på att det är en del myrmark i området.
Du tar dig lättast till Lungsjöån med bil, åk till Bjursås som ligger några minuter norr om Falun. Sväng vänster in vid macken Bilisten och följ sedan skyltarna mot Rog och därefter Finnbo och Lungsjöån.
För vidare information angående bokning, kontakt, kurs/guidning och boende gå in på hemsidan -> Flyfisher
// Daniel Ewald +Fisheco
Lämna ett svar