Debatt – Miljonrullningen i Ringsjön – nu krävs oberoende granskning! Ringsjön är Skånes näst största sjö, det är en näringsrik slättsjö. Ringsjön har historiskt haft stora problem med algtillväxt och övergödning. På senare tid har vattenkvaliteten förbättrats något. Detta är korrelerat med en minskad näringstillförsel, p.g.a bättre rening och mindre näringsläckage från lantbruket.
Detta är en debattartikel och åsikter mm är författarnas egna:
Så borde inte vara fallet, med tanke på de enorma pengar som har lagts ner på att försöka förbättra situationen i sjön borde resultatet vara ett helt annat och framförallt mycket bättre. Hur har detta kunnat ske. Nedan utvecklar vi våra tankar.
Bottentrålning som också har bedrivits har inte bidragit till att förbättra Ringsjöns ekologiska status:
1. Forskning visar (Ohlin mfl 2006, Söndergaard m.fl 2008) att minst 200 kg vitfisk på hektar och år måste fiskas upp för reduktionsfiske skall ge effekt. Ett ineffektivt och dyrt metodval har gjort att man inte varit i närheten av dessa siffror i Ringsjön.
2. Man har bottentrålat och därmed harvat och plöjt bort värdefulla lekbiotoper för Gös och Abborre under dom känsligaste tiderna på våren. Vissa lekområden där det stod mycket gös på vårarna är nu soprena på fisk och botten ser ut som ett ödsligt månlandskap. En sorglig syn.
Under nästan 20 år har kommunerna Hörby, Höör och Eslöv satsat mellan 60 och 70 miljoner kronor på Projekt Ringsjön på bottentrålning. Resultatet? De stora vinnarna är inte skattebetalarna eller miljön – utan Ringsjöfisk AB (yrkesfisket) och Ringsjö Fiskevårdsområde (FVOF), som inte bidragit med en krona till projektets budget men ändå har gynnats ekonomiskt i en omfattning som borde väcka frågor hos både kommunpolitiker och revisorer.
Det finns mycket att granska – och ännu mer att förklara för allmänheten.
En metod som experter avfärdar
Projektet bygger i hög grad på reduktionsfiske av vitfisk med bottentrålning, en metod som enligt i princip all extern expertis är direkt olämplig. Finjasjön och Vallentunasjön har till exempel testat trålning men snabbt övergett detta för andra mera kostnadseffektiva och skonsamma metoder. Trots detta har kommunerna fortsatt finansierat åtgärden år efter år, utan att luta sig mot oberoende vetenskapliga bedömningar.
När projektet väl ”granskats” har det gjorts av personer som tidigare själva varit involverade. En gång av en tidigare projektledare och den senaste utredning gjordes av sambon(!) till en tidigare anställd. Bägge dessa så kallade “utredningar” kom fram till att allt arbete sköttes utmärkt. Ingen oberoende konsult med sakkunskap inom reduktionsfiske har någonsin utvärderat projektet.
Hur är detta möjligt i ett projekt som förbrukat tiotals miljoner i offentliga medel?
Dolda kostnader och oredovisade offerter
Kostnaderna för reduktionsfisket är groteskt höga i jämförelse med andra liknande projekt i Sverige. Offertunderlag från externa konsulter – bland annat Klara Vatten – har enligt uppgift aktivt hållits borta från beslutsunderlag. Varför har kommunen accepterat detta? Vilka ekonomiska incitament har styrt?
Som grädde på moset betalar Projekt Ringsjön dessutom 100 000 kronor per år till Ringsjöfisk AB för rätten att använda en brygga i företagets hamn. Detta kan knappast beskrivas som något annat än Sveriges dyraste småbåtplats. Kan vara på sin plats att nämna att yrkesfiskarna är representerade i både Fiskevårdsområdet och Projekt Ringsjöns styrelse…
Fiskevårdsområdet och yrkesfisket
Ringsjö Fiskevårdsområde och yrkesfisket är viktiga aktörer i sjöns förvaltning. Samtidigt har frågor väckts om hur vissa ekonomiska och organisatoriska beslut har hanterats genom åren. Därför kan det vara motiverat att relevanta myndigheter och tillsynsorgan säkerställer att verksamheterna bedrivs i enlighet med gällande regler och stadgar.
Syftet bör inte vara att peka ut enskilda aktörer, utan att säkerställa att förvaltningen av Ringsjön sker på ett sätt som är transparent, rättssäkert och långsiktigt hållbart.
Dags för kommunerna och länsstyrelse att agera
När offentliga pengar investeras i miljövård måste processerna vara transparenta, metoderna vetenskapligt motiverade och uppföljningen oberoende. I Projekt Ringsjön har det motsatta skett: närsynt styrning, bristfälliga kontroller och ekonomiska upplägg som gynnat enskilda aktörer på bekostnad av både miljön och skattebetalarna.
Det är dags att kommunerna i Ringsjöområdet:
- beställer en fullständig oberoende granskning av Projekt Ringsjön,
- stoppar alla utbetalningar tills transparensen säkrats,
- utreder FVOF:s ekonomiska hantering, och
- omprövar yrkesfiskets roll i sjön, särskilt mot bakgrund av återkommande överträdelser.
Ringsjön förtjänar bättre. Det gör också de kommuninvånare som i två decennier betalat för ett projekt som aldrig fått den granskning som borde vara självklar i en rättsstat.
Artikeln är författad av Daniel Ell och Olof Göransson engagerade och oroliga fiskvårdare från Skåne.
Alla fiskenyheter direkt till din mail? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Lämna ett svar