Fest i Lysekil när rödhajar släpps ut i havet! Idag släpps åtta småfläckiga rödhajar ut i Gullmarsfjorden, som en del av WWF:s och Havets Hus arbete för att bevara arter och stärka de hårt pressade ekosystemen i våra hav. Syftet med årets hajsläpp är även att belysa den uppdaterade rödlistan som visar på ett allvarligt läge för många fiskarter – och vilka åtgärder som behövs för att vända trenderna.
– Nästan var tredje fiskart i svenska hav finns med på den nya rödlistan från SLU Artdatabanken. Småfläckig rödhaj går däremot mot strömmen. Den är ett glädjande exempel på att det går att vända utvecklingen för våra havslevande arter om bara rätt åtgärder sätts in, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Globalt har hajar och rockor minskat med drygt 70 procent sedan 1970. Orsakerna till nedgången är bland annat ohållbart fiske och bifångster, där man oavsiktligt fångar andra arter utöver den man vill fiska upp vilket påverkar ekosystemet negativt.
Den uppdaterade rödlistan, som SLU Artdatabanken släppte tidigare i år, pekar även på det allt mer pressade situationen för många marina arter i Sverige. Bland annat är nu flera vanliga matfiskar rödlistade, såsom lax och sill/strömming från Östersjön.
En annan rödlistad art är knaggrockan, som också ingår i Havets Hus och Världsnaturfonden WWFs bevarandeprojekt, men utvecklingen för arten går åt rätt håll.
Småfläckig rödhaj är numera klassad som livskraftig på rödlistan, men fredad och kunskapen om arten är fortsatt låg. Att det gått bättre för arten på senare år beror på aktiva insatser, som införande av fiskefria områden och fredning – åtgärder som även bidragit till att vända trenden för pigghaj och som sannolikt kan vara till nytta för fler arter.
– Havet behöver stora fiskar. Till exempel håller de stora rovfiskarna andra arter i balans, viktigt för att ekosystemen i havet inte ska rubbas, säger Helen Sköld, akvariechef på Havets Hus.
I Sveriges hav simmar över 25 olika arter av hajar och rockor, varav nio är rödlistade (se faktaruta nedan).
Havets hus och WWF samarbetar sedan 2015 för att bevara fredade och hotade arter och hittills har 208 hajar och 13 rockor släpps ut. Ett antal av dem har försetts med sändare för att öka kunskaperna om deras förekomst, beteende och påverkan av fisket, där det idag finns stora kunskapsluckor.
Forskningen med sändare görs i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Datan som samlats in är fortfarande under analys, men somligt går redan att uttyda.
– Vi har bland annat sett att hajarna simmar iväg från utsläppsområdet snabbare än vi trodde – inom några veckor. De simmar också mycket mer över huvud taget än vi trodde för att vara en bottenlevande art, säger Helen Sköld.
De hajar som släpps ut har idag har inga sändare, men är försedda med en liten “tag” med ett ID-nummer för att kunna identifiera dem vid eventuell återfångst.
Dagens hajsläpp sker cirka kl 14 vid bryggan utanför Havets Hus i Lysekil och brukar bli en folkfest. Hajarna får hjälp av dykare från Havets Hus och Universeum att komma ner på djupet. Media har möjlighet att ta del av undervattensbilder och –filmklipp strax efter släppet (se presskontakt nedan).
Karta över återfynd av frisläppta hajar: havetshus.se/akvariet/bevarande/hajslapp
FAKTA Hajar och rockor i svenska vatten och status på nya rödlistan:
Hajar
Småfläckig rödhaj: Livskraftig sedan 2010, innan det kunskapsbrist. Fredning i svenska vatten kan haft en positiv utveckling på arten. Trivs även i lite varmare vatten vilken kan förklara ökningen. Vanligare idag än för 10 år sedan i svenska vatten. Havets Hus har släppt ut ca 200 st genom åren vilket kanske bidragit positivt lokalt.
Pigghaj: Positiv utveckling under de senaste åren. Har gått upp nästan två steg på rödlistan från akut hotad till sårbar. Av försiktighetsskäl hamnade den ändå på klassningen starkt hotad. Fiske är åter tillåtet.
Blåkäxa: Djuphavsart som bedöms som nära hotad sedan 2020, dess för innan sårbar. Minskade kraftigt på 70-talet men fredades sedan inom EU. Svagt positiv utveckling efter det.
Rockor
Knaggrocka: “Nära hotad” enligt nya rödlistan. 2015 var den starkt hotad, så utvecklingen är positiv. Fredning och fiskefria områden har troligen gett en positiv effekt, men återhämtningen går långsamt. Vanligare uppåt Koster än längre söderut i Bohuslän. Fredad i Sverige.
Klorocka: Starkt hotad sedan 2015, bedöms som överfiskad av internatioella havsforskningsrådet ICES. Fångstförbud inom EU i Skagerack och Kattegatt, men även ett aktivt bevarandearbete skulle behövas.
Vitrocka: Förökar sig inte i Sverige, men fångas ibland av sportfiskare i Skagerack. Klassas som nära hotad sedan 2010, inga tecken på återhämtning. Lever på djupt vatten och kunskapsbristen om arten är stor.
Slätrocka: Klassas som nationellt utdöd sedan 2010. Det vore naturligtvis önskvärt att få tillbaka slätrocka. Fångstförbud inom hela EU då arten på global skala klassas som akut hotad. Närmsta populationen finns utanför Norges västland. Försök med att flytta rockor och/eller uppfödning vore intressant.
Vid frågor, kontakta:
Hanna Odelfors, pressekreterare WWF, hanna.odelfors@wwf.se 073-3666377
Martin Stjernstedt, marinbiolog Havets Hus,. martin.stjernstedt@havetshus.se 0523-668164
Läs mer om Havets Hus: www.havetshus.se
Läs mer om WWF: www.wwf.se
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer – genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
lla fiskenyheter direkt till din mail? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Lämna ett svar