Gavleån är cirka 25 kilometer lång och har åtta vattenkraftverk. Från Strömdalens kraftverk till havet är det cirka tre kilometer och där finns över 25 olika fiskarter som reproducerar sig. Ovanför kraftverket finns 13 arter.
Ingen art tar sig förbi Strömdalens kraftverk i Boulognern och därför begränsas fiskens reproduktionsområden i ån, i synnerhet för havsvandrande fisk, som exempelvis lax och havsöring.
Havsöringens och laxens viktigaste lekområde i Gavleån är strax uppströms cykelbron mot Strömvallen. En sträcka på cirka 40 meter som är grund och stenig och som lämpar sig mycket väl för arternas reproduktion. Samhällsbyggnad Gävle kommun står ändå fast vid att bygga en permanent kanotslalombana över detta känsliga reproduktionsområde.
En extern fiskebiolog/limnolog som arbetar på länsstyrelsen avråder ur fiskskyddssynpunkt från att tillåta kanotslalombanan hela sträckan från Strömdalen till havet utom möjligen kraftverkskanalen. Alltså den hårt rensade sträckan med slät botten direkt nedströms Strömdalen till där stenmuren slutar på den norra sidan av halvön.
Sträckan från stenmurens slut ner till bron är känslig för att det är ett väldigt viktigt reproduktionsområde för havsöring och där kan fisk störas av tät kanottrafik speciellt före, under och strax efter lek. Lägg därtill att parkförvaltningen har krav på att inga träd får skadas när de planerade vajrarna skall sättas upp.
Alla som är intresserade av havsöring vet att det är en extremt skygg art, i synnerhet på hösten när det oftast är lite vatten och det närmar sig lek. En ideal ståndplats är ett ”tak” av träd, stenar, bråte för att känna sig trygg och kunna äta upp sig och för att kunna reproducera sig. Tas träd och bråte bort försvinner viktiga ståndplatser, samtidigt som det blir varmare i vattnet då skuggan försvinner. Att ta ner träd och ta bort grenar kan därför göra att bestånden minskar.
Det finns inga studier på hur tät kanottrafik påverkar fiskbestånd i ett mindre vattendrag såsom Gavleån, men erfarenheter från Västerdalälven, vid Floda-Björbo fiskevårdsområde visar på sämre reproduktion och svagare bestånd, trots att fisket minskat. Oregelbundna rörelser och ljud håller fisken ifrån sina ståndplatser, den blir stressad, skrämd, förvirrad och den vägrar då att äta.
Upprepas ljuden från en tät kanottrafik som exempelvis under tävlingar kan fisken vägra äta på flera dygn. Tillåts paddling strax före, under och strax efter leken kan leken störas så att reproduktionen kan utebli och de redan svaga bestånden försämras.
Det finns allts stor risk att fiskbestånden kommer att ta skada. I synnerhet om tävlingar planeras regelbundet. Det finns även en viss risk att en ökad forspaddling kan öka smittorisk för fisksjukdomar om kanoterna inte rengörs noggrant innan paddling.
Över 400 personer har skrivit under en protestlista mot att bygga en kanotslalombana i Gavleån. Lax- och havsöringsBestånden är redan nu starkt hotade då det finns ytterst få lekområden i hela Gavleåns vattensystem.
Till skillnad från människor, sportfiskare och kanotister, kan fisk ej vandra uppströms och nedströms Strömdalens kraftverk. Vi anser att kommunen kan utreda andra platser uppströms Strömdalen, det är en sträcka på cirka 22 kilometer där en permanent kanotslalombana kan byggas. Vid dessa sträckor torde inga hotade artbestånd finnas.
Vi anser att det finns flera faktorer som innebär uppenbara risker att redan hotade bestånd av lax- och öring kan försvagas om kanotslalombanan byggs över åns viktigaste lekområde.
Tony Berggren
fiskevärd Gävle kommun
webbmaster sportfiskebloggen ”Gavleoring”
Christer Wiklund
försäljare Najc
tillsyningsman nedre Gavleån, flugfiskare
Mats Ädel
ordförande Sportfiskeklubben Golden Fly
