Under 2017 har åtta dämmen i skånska åar åtgärdats för att skapa fria vandringsvägar för fisk. Länsstyrelsen Skåne har samtidigt ställt krav på miljöanpassning på omkring 40 anläggningar med vattenkraft och/eller dämmen.
– Att miljöanpassa ett dämme eller mindre anläggning behöver inte vara dyrt och komplicerat. Länsstyrelsen ser positivt på enklare, frivilliga lösningar. Vi för en dialog med varje markägare och stödjer dem att hitta bra lösningar. I vissa fall kan vi också finansiera miljöförbättrande åtgärder, säger Kristian Wennberg, enhetschef på Länsstyrelsen Skåne.
De dämmen som åtgärdats under året finns i Julebodaån, Klövabäcken (Rönne å) och Nybroån. Krav på miljöanpassning har skett i flera vattendrag runt om i Skåne.
– Vi märker till vår glädje att många markägare vill följa gällande lagstiftning och anpassa sina anläggningar så att de inte skadar våra vattenmiljöer. Det bådar gott inför framtiden.
Länsstyrelsen Skånes arbete med att skapa fria vandringsvägar syftar till att få bort onödiga barriärer av betong och sten i vattendragen. Detta för att fisk fritt ska kunna simma till platser där de leka och sedan vandra ut i havet igen, utan att skadas i turbiner eller att stoppas av betongblock som stänger passagen.
–Det handlar om att skapa ett slags grön infrastruktur i våra vatten som kan fungera som spridningskorridorer och binda samman olika livsmiljöer och arter. Det ger flera positiva effekter. Fria vandringsvägar leder till att rovfiskar ökar, vilket leder till friskare kustmiljöer och mindre algblomningar. Vilket i sin tur främjar turism och rekreation, och på sikt skapar fler arbetstillfällen, säger Kristian Wennberg.
I Skåne finns cirka 600 kända vandringshinder. Många finns på äldre kvarnplatser med kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen Skåne inventerar och dokumenterar fortlöpande dessa värdefulla kulturmiljöer för att ta största möjliga hänsyn till dem.
– Vi strävar efter att hitta lösningar som skapar fria vandringsvägar, och samtidigt bevarar kulturmiljövärdena. Det är ett komplext arbete. I några fall kan detta medföra stora kostnader för den enskilde, särskilt för dem som i värdefulla vattenmiljöer väljer att söka tillstånd för små vattenkraftverk med liten elproduktion, säger Jakob Marktorp, vattenhandläggare på Länsstyrelsen Skåne.
Skånes omkring 60 vattenkraftverk utgörs mestadels av små anläggningar utan reglerkraft (stora vattenmagasin som kan lagra vatten för att göra el under perioder med stort behov). Många av dem saknar tillstånd. Utan tillstånd finns heller inga krav eller villkor för miljöhänsyn.
Även vattenkraftverk med tillstånd har ofta ålderdomliga miljökrav, och drivs på sätt som kan ge stor skada på vattendragen. Exempelvis dör fisk i turbinerna och vattennivån regleras i vissa fall så hårt att sträckor av vattendraget ibland torrläggs.
Den småskaliga vattenkraften i Skåne (exkl. Helgeån och Rönne å) står för ca 0,02 % av Sveriges elproduktion från vattenkraft.
– Vattenkraft är i grunden en mycket viktig energikälla men den ska utvinnas där den gör störst nytta för samhället och på ett sätt som minimerar skadan på miljön, säger Kristian Wennberg.
För mer information, kontakta enhetschef Kristian Wennberg, Länsstyrelsen Skåne, 010-224 16 91.
FAKTA: Dämmen, där vattenmagasinen lagras, är inte bara ett vandringshinder för fisk och andra djur. De stoppar även naturliga transporter av sediment och organiskt material, höjer vattentemperaturen i vattendragen och dämmer in naturliga och viktiga strömvattenbiotoper i vattendragen.
Länsstyrelsen Skåne skapar samhällsnytta – det gör vi genom att ta ansvar för samhällsbygget, skydda miljön och investera i landsbygden.
