Tuff rubrik kanske men det som kommer i texten nedan handlar just om liv och hälsa. Under en längre tid har jag funderat över våra allt större sportfiskebåtar, allt större motorer och med det högre farter och risker…
Hitintills, med några undantag, har vi varit förskonade från allvarliga olyckor under fisket relaterade till snabba båtar och kanske framförallt förskonade från olyckor under fisketävlingar. Alla som varit med på lite större tävlingar vet idag att det kan gå hett till i starten. Kanske över 100 båtar ska ut, varav ett flertal som utvecklar riktigt stora krafter å det går vilt till.
Redan för drygt två år sedan var jag på väg att skriva ”den här debattartikeln” men kom av olika skäl av mig. Incitamentet den gången var en händelse som kunde slutat riktigt olyckligt. En god vän till mig, fiskeguide till yrket, fiskade med kunder i ett sund med som jag minns fem knop i hastighetsbegränsning. Plötsligt ser han en båt kommande i säkert 35-40 knop, närmande sig sundet. Efter bara sekunder inser han två saker, båten kommer inte att sakta ner och båtföraren har inte sett hans och hans kollegas båtar som ligger ankrade. På ren instinkt sliter han upp ankaret och båten passerar bara någon meter ifrån dom, på pricken där dom legat sekunder innan, skvätter ner gäster och utrustning och far vidare, i samma hastighet. Båtens förare hade uppmärksamheten mot fören i sin egen båt där någon låg och fotograferade honom, så kan det vara…
Min vän beskrev detta som den absolut allvarligaste incident han under många år som guide varit med om.
Som sagt det var för två år sedan och som någon sa, måste någon dö? Återigen, skarpt formulerat av mig, jag vet, men lika sant för det… Ovan historia skedde under en helt vanlig dag på sjön, man kan aldrig skydda sig från allt till slarviga människor till alkoholpåverkade och helt enkelt rena idioter som inte har koll. Så är det ju.
Nästa incident som fick min hjärna att snurra lite extra var det som händer för ca 14 dagar sedan under Swedish Game Fair när en båtförare inte fick stopp på sin höghastighetsbåt och körde rätt över en brygga, demolerade flera båtar och skadade en person.Så här i efterhand kunde det konstateras att hans skador var relativt lätta vilket måste sägas var ett rent mirakel. Samtidigt när det skedde var jag på gäddfisketävling lite längre söderut, Abu Garcia Pike Open i Västervik. Rapporten om olyckan nådde oss via aftonbladet och andra sociala medier. Det var riktigt otrevliga nyheter och dämpade stämningen lite får man nog säga. Men, något som var riktigt positivit denna tävlingshelg var hur just denna tävling hanterade starten. Under tävlingshelgen skedde dykningar i närliggande områden och för att visa hänsyn bestämdes det på kaptensmötet att under starten rådde hastighetsbegränsning med sju knop. Återigen, beslutet handlade om att visa hänsyn mot dykarna, det fanns alltså inga generella eller officiella förbud eller begränsningar satta av myndighet eller liknande. Vi hade lika gärna kunnat fräsa i väg efter respektive båts maximala förmåga, vilda västern som alltid. Istället blev det lugnt o sansat, inga stora vågor, inga buskörningar och inga risktagningar.
Vad vill jag då säga! Vi skaffar större båtar och större motorer och vi blir fler sportfiskare på tävlingar och på vanligt fiske, det är ett faktum och på gott och på ont men så är det och det kommer sannolikt inte att ändras. Med det också den allt större chansen att vi nås av beskedet om en riktigt otrevlig olycka med kanske värsta möjliga utgång.
Vi kan möta den här utvecklingen på flera sätt, speciellt när det gäller tävlingar. Vi kan lixom arrangörerna på Pike Open sätta hastighetsbegränsningar vid start, det kommer dom förövrigt att införa som standard framöver på sina tävlingar, oavsett dykare eller inte! Vi kan arrangera starter på andra sätt där vi minimerar riskerna, sprider ut båtarna, kanske till och med delar upp båtarna på startfälten efter hastighet eller motorstyrka. Ja, det finns säkert massor av sätt där vi kan minska riskerna för alla oss på sjön och under sportfisketävlingar. Det här har redan börjat debatteras bland både vanliga sportfiskare, tävlingsfiskare och tävlingsarrangörer men måste lyftas mer och det snart, för som någon sa… måste någon dö!
//Jan O FishEco
