EU:s jordbruks- och fiskeministrar nådde i morse en uppgörelse om hur de vill att den framtida fiskeripolitiken ska se ut.
Sverige röstade, som enda medlemsstat, emot förslaget eftersom man ansåg att undantagen var alltför långtgående.
– Utkastförbud är ett viktigt steg för att få ett hållbart fiske, baserat på hur mycket fisk som tas upp ur våra hav istället för på hur mycket som förs i land, säger Bengt Kåmark, utredare på Havs- och vattenmyndighetens internationella enhet.
Ministerrådet föreslår bland annat ett stegvis införande av de nya reglerna med start under 2014 för pelagiska arter som makrill, sill, skarpsill, taggmakrill, blåvitling och för lax i Östersjön.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson menar att förslaget är bättre än den nuvarande fiskeripolitiken men inte tillräckligt långtgående och att han därför röstade nej.
– Situationen för fisken är allvarlig och det här förslaget förbättrar inte situationen tillräckligt mycket. Självklart är jag glad över att vi nu har ett förslag mot utkast, något som Sverige kämpat för länge, men jag hade velat att det skulle införas snabbare och jag är även kritisk till att det fortsatt kommer att vara tillåtet med en del utkast. Detta gjorde att jag inte kunde ställa mig bakom förslaget, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.
Om några veckor inleds förhandlingar mellan ministerrådet, parlamentet och EU-kommissionen, så kallat trepartssamtal, för att försöka kunna enas om ett förslag till ny, gemensam fiskeripolitik. Det irländska ordförandeskapet har som ambition att nå en politisk överenskommelse i slutet av juni 2013.
Parlamentet och ministerrådet har vitt skilda uppfattningar i flera frågor, bland annat utkastfrågan där parlamentet föreslår att ett utkastförbud utan undantag införs mellan 2014 och 2017.
– Jag kommer fortsätta jobba mycket aktivt för att påverka de förhandlingar som inleds nu för att få en långsiktigt hållbar fiskepolitik, säger Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.
Här är en sammanfattning av de viktigaste delarna i dagens överenskommelse i ministerrådet:
- Utkastförbudet införs stegvis. 2014 – Pelagiska arter i alla havsområden som makrill, sill, skarpsill, taggmakrill, blåvitling, ansjovis, tonfisk med mera samt lax i Östersjön. Lodda, tobis och vitlinglyra för industriändamål. 2015 – 2018 – Övriga kvoterade arter i Östersjön som torsk, sill, skarpsill och rödspätta. 2016 – 2019 – Torsk, kolja, vitling, gråsej, havskräfta, tunga, rödspätta, kummel i Nordsjön och Atlanten samt nordhavsräka i Nordsjön. 2017-2019 – Alla övriga icke-pelagiska arter i Medelhavet.
- Undantag införs där det är mycket svårt att införa selektivt fiske och där kostnaderna anses orimliga för hanteringen av oönskade fångster. Efter en övergångsperiod med en successiv nedtrappning föreslås att det kommer det vara tillåtet att kasta högst sju procent av fångsten. Även om dessa fångster inte behöver räknas av kvoten ska de ändå rapporteras.
- Undantag från utkastförbudet föreslås för förbjudna arter (exempelvis rödlistade arter) och arter med god överlevnad. Dessa delar av fångsten får återutsättas i havet.
- Landningarna av fisk som tidigare kastats överbord får inte användas till mänsklig konsumtion men kan användas för framställning av exempelvis fiskmjöl.
- Ministerrådet beslutade även om att införa en justering av fiskemöjligheterna (kvoterna) som följd av att man föreslår ett utkastförbud.
Här kan du läsa mer om överenskommelsen
Här kan du läsa Eskil Erlandssons pressmeddelande
Här kan du höra Eskil Erlandsson berätta om förhandlingarna
Länk till artikel i CFP Reformwatch
För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktpersoner Bengt Kåmark, utredare, internationella enheten, tfn 010-698 61 34, mobil 070-638 6311 e-post bengt.kamark@havochvatten.se Malin Wilhelmsson, utredare, internationella enheten, tfn 010-698 62 16, 070-396 48 07, e-post malin.wilhelmsson@havochvatten.se