Förvaltningen av skarv är till stora delar ett regionalt ansvar och det är länsstyrelsen som har ansvaret för förvaltning av skarven. Den nationella förvaltningsplanen för skarv ger vägledning om hur bland annat skador på fisket kan hanteras och om beslut om jakt.
Skarven är en art som finns naturligt i Sverige. Naturvårdsverket gör bedömningen att skarven uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus. Därför handlar förvaltning av skarv främst om skadeförebyggande åtgärder, inte om åtgärder i naturvårdande eller populationsförstärkande syfte.
Skyddsjakt för att förhindra allvarliga skador
När det gäller jakt är det möjligt med skyddsjakt. En jakt för att minska populationen strider mot EU:s fågeldirektiv och är inte tillåten med dagens lagstiftning. Skyddsjakten är till för att förhindra allvarlig skada men anses också fylla en viktig funktion som förebyggande skrämselåtgärd.
─ Det är möjligt med skyddsjakt på skarv om kriterierna för skyddsjakt är uppfyllda. Det verkar inte finnas behov av en utökad jakt eftersom det enligt länsstyrelsens återrapportering är cirka 50 procent av tilldelningen som fälls i skyddsjakt, säger Christer Pettersson, handläggare på Naturvårdsverket.
Påverkan på fisket
Skarvens påverkan på fisket är en viktig fråga för fiskenäringen. Det är väl känt att skarv gärna fiskar i och kring fiskeredskap. I dagsläget saknas resultat som visar hur skarven påverkar fiskbestånden och ekosystemet som helhet.
─ Skarvens effekter på fiskbestånden måste bedömas från fall till fall. Undersökningar visar att skarven kan ha negativ påverkan på fiskbestånden i odlingar och mindre avgränsade områden men inte i större, öppna system, sägerFredrik Nordwall, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Allvarliga skador på fisket orsakade av skarv bör i möjligaste mån förebyggas med skyddsjakt, utveckling av skrämselmetoder och genom eventuell utveckling av redskap.
God dokumentation en förutsättning för en kunskapsbaserad förvaltning
En skarvförvaltning som grundar sig på kunskap, så kallad adaptiv förvaltning, förutsätter goda kunskapsunderlag. Förvaltningsplanen för skarv visar på att kunskapsunderlag i form av uppföljning av förvaltningsåtgärder, övervakning av skarvens populationsstatus och utbredning samt övervakning av fiskbestånden behöver förbättras. Dokumentation av skador är viktiga underlag vid beslut om skyddsjakt.
Förvaltningsplaner är levande dokument
Förvaltningsplanen för skarv är tillsammans med förvaltningsplaner för annat vilt en plattform för de kommande årens förvaltning. Politiska beslut, gällande lagstiftning och befintliga ekonomiska ramar utgör förutsättningarna för förvaltningsplanerna.
All förvaltning av vilt ska vara adaptiv. Det innebär att den ska anpassas till nya eller förändrade förhållanden. Förvaltningsplanerna är levande dokument och kan revideras vid behov.
För ytterligare information, kontakta:
Christer Pettersson, handläggare, Naturvårdsverket, 010-698 13 64, christer.pettersson@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se
För frågor som rör fisket och fiskbestånd:
Fredrik Nordwall, chef enheten för biologisk mångfald på Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 60 17, 076-125 40 50, fredrik.nordwall@havochvatten.se
