Den främmande fiskarten puckellax ökar kraftig i antal i norra Atlanten, särskilt i norra Norge. Förra året rapporterades mer än 200 000 individer i älvar och kustområden i hela Norge. I Sverige observerades under 2021 den högsta siffran hittills; totalt 70 puckellaxar. Sammanställningen över puckellaxens utbredning i Sverige har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.
Det verkliga antalet puckellaxar som vandrade upp i svenska vattendrag är dock betydligt större, även om det fortfarande handlar om en bråkdel av det antal som hittas i Norge.
– Eftersom de inte finns någon officiell övervakning i Sverige är vi beroende av rapporter från allmänheten och den laxräknare med kameraövervakning som finns i ett vattendrag – Ätran. De flesta puckellaxarna passerar alltså obemärkt, säger Tom Staveley, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Puckellaxen (Oncorhynchus gorbuscha) är en art som hör hemma i norra Stilla havet och Ishavet, men som under många år sattes ut i älvar vid Kolahalvön i Ryssland. Därifrån har den spridit sig till det nordatlantiska området och finns nu etablerad i vattendrag ibland annat Norge och Storbritannien. I Sverige klassificeras den som en så kallad dörrknackarart, och enligt Artdatabankens riskklassning för främmande arter är risken hög att den – om den etablerar sig i Sverige – kan få stor inverkan på ekosystemen.
Ännu vet forskarna dock inte med säkerhet vilka eventuella effekter en spridning av puckellax kan ha på vattenmiljön och på inhemska fiskarter som atlantlax och öring. Informationen om den faktiska distributionen är för bristfällig, och man vet inte heller om fiskarna kan reproducerar sig i Sverige.
- Med tanke på vår nuvarande brist på kunskap och den senaste tidens invasion av puckellax i vårt grannland Norge, vore det dumdristigt om vi inte ökade övervakningsinsatserna i Sverige både på väst och östkusten. På senare tid har observationer av puckellax enbart rapporterats från Västkusten, men vilka blir de ekologiska konsekvenserna om fisken sprider sig till den redan stressade Östersjön? säger Tom Staveley.
2021 års rekordsiffror för puckellax kommer inte att slås i år, 2022. Den puckellax som förekommer i norra Europa har huvudsakligen en lekcykel på udda år. De vuxna fiskarna vandrar alltså uppför europeiska floder vartannat år, de senaste gångerna 2017, 2019 och 2021. Nästa vandring förväntas därmed inträffa 2023.
Rapportera fynd – och avliva fisken
Det är viktigt att alla fynd av puckellax rapporteras till myndigheterna. Alla observationer ska rapporteras till den lokala länsstyrelsen och via den nationella artrapporteringstjänsten rappen.nu.
Puckellax som fiskats upp ska avlivas direkt. Fisken ska inte sättas tillbaka i vattnet.
Mer läsning
Den vetenskapliga artikeln Pink salmon distribution in Sweden: The calm before thestorm? som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution
SLU:s tidigare översikt, riskbedömning och förslag på åtgärder för puckellax i Aqua reports 2018:17
Fakta om puckellax
Puckellaxen (Oncorhyncus gorbuscha) känns framförallt igen på att hanarna utvecklar en distinkt puckel på ryggen och krokformade käkar under lektiden. Puckellaxen kan även fläckar på stjärtfenan och andra färger på kroppen än den atlantlax som naturligt finns i Sverige.
En vuxen lekmogen puckellax är cirka 40-55 centimeter lång, men kan bli upp till 75 centimeter med en vikt på 5 kilo.
Puckellaxen är som andra laxarter anadrom, vilket betyder att den lever i havet och leker i sötvatten. Unga fiskar utvecklas vanligen en kort tid i älvarna innan de vandrar ut i havet. De har en strikt tvåårig livscykel och efter leken dör de vuxna laxarna i älven.
Kontakt:
Tom Staveley, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, SLU
tom.staveley@slu.se, 010-478 42 52
Här hittar du fler nyheter om puckellax i Sverige och Europa!