Sjögräsängar har lagrat kol i 4 000 år – den klimatnyttan går inte att återskapa! Precis som Sveriges urskogar har också våra sjögräsängar funnits i tusentals år, lagrat stora mängder kol och rymmer en hög artrikedom.
Under ytan i Östersjön finns ekosystem som har lagrat kol och kväve i tusentals år. Sjögräsängar, ofta förbisedda och okända för många, fungerar som långsiktiga kolsänkor och spelar en viktig roll för både klimatet och havets ekosystem. Ny forskning visar att dessa undervattensängar är betydligt äldre, och mer oersättliga än man tidigare förstått.
Genom att analysera sediment (lager av havsbotten), under sjögräsängar av ålgräs, Zostera marina, har forskare kunnat följa hur kol och kväve har lagrats i havsbottnarna under flera årtusenden. Resultaten visar att sjögräset etablerades redan för över 4 000 år sedan, och igen för omkring 1 700 år sedan, när landhöjningen skapade lugnare och mer skyddade kustmiljöer.
– Det här är inte något som byggs upp på några decennier. Vi pratar om tusenåriga kolsänkor, säger Martin Dahl, docent och en av forskarna bakom studien som publicerats på den ansedda tidskriften Nature.com.
Byggs upp över årtusenden
Sjögräsängar kan jämföras med skogar på land. Det tar mycket lång tid att bygga upp deras struktur och funktion, och när de väl förstörs försvinner inte bara växterna utan ett helt ekosystem som lagrat kol under generationer. Och precis som skogar och blomsterängar på land är de artrika, komplexa miljöer som kräver stabila förhållanden och lång kontinuitet. De ger livsutrymme åt fiskar och smådjur, stabiliserar bottensediment och bidrar till ett friskare kusthav.
Därför räcker inte restaurering
Forskningen visar också att sjögräsängarnas betydelse sträcker sig bortom själva ängen. Organiskt material sprids till omgivande bottnar och bidrar till ytterligare lagring av kol och kväve, som ett slags långsiktigt ekologiskt minne i kustlandskapet.
Mot denna bakgrund är budskapet tydligt: skydd är viktigare än restaurering.
– Det finns en föreställning om att vi alltid kan återskapa det som gått förlorat. Men när det gäller sjögräs handlar det om system som har vuxit fram under tusentals år. Då är skydd helt avgörande, säger Martin Dahl.
Att bevara sjögräsängar är därför inte bara en naturvårdsfråga. Det är ett sätt att skydda ett undervattensarv och en klimattjänst som sträcker sig långt tillbaka i tiden.
Om rapporten
Studien bygger på sedimentkärnor, cylindriska prover borrade ur havsbotten som visar historiska lager av organiskt material, tagna från sjögräsängar utanför Västervik. Studien är publicerad på Nature.com/Scientific Reports och forskningen finansieras av Östersjöstiftelsen och FORMAS.
Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. Här studerar runt 14 000 studenter på cirka 80 program och över 300 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också lärarutbildning med interkulturell profil och polisutbildning. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande, de som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar.
Bifogade filer
Sjögräsäng på botten utanför Västervik
Dykare på vattenytan under fältarbete i Östersjön.
Forskare lastar utrustning på brygga inför fältarbete.
Alla fiskenyheter direkt till din mail? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Lämna ett svar