2009 införde Sverige och Danmark ett områdesskydd uppdelat i tre olika zoner för att skydda torsken i Kattegatt.
På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har nu Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Danmarks tekniska universitet, DTU, gjort en utvärdering av de stängda områdena. Den visar att områdesskyddet, i kombination med selektiva redskap, minskat dödligheten för torsk och lett till en ökning av torskbeståndet.
Torskbeståndet i Kattegatt har under lång tid befunnit sig i en allvarlig situation. Avsikten med skyddet var att förbättra förutsättningarna för att lekbiomassan – det vill säga mängden lekmogen fisk – av det lokala beståndet skulle öka samt att förbättra rekryteringen av Kattegattorsken.
I ett regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigeten, HaV, har områdesskyddet utvärderats, främst av en grupp forskare på Havsfiskelaboratoriet, Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och danska forskare på Danmarks Tekniska universitet. DTU Aqua. Huvudsyftet med regeringsuppdraget är att utvärdera effekten av områdesskyddet på torskbeståndet men också hur stängningen av detta område kan bidra till god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv.
Utvärderingen visar att områdesskyddet, i kombination med användandet av selektiva redskap, har minskat dödligheten för torsk i fisket och resulterat i en ökning av torskbeståndet. Trots att det rör sig om en relativt kort tidsperiod. Men, beståndet är fortfarande bara en bråkdel av vad det har varit och under säkra biologiska gränsvärden.
– Det är positivt att beståndet ökar och att åtgärderna får effekt men vi får räkna med att det tar tid innan beståndet har återhämtat så väl att det inte är hotat längre, säger Mattias Sköld på SLU.
Utvärderingen föreslår nu att skyddet för torsk i området bibehålls och förstärks genom att trålfiske förbjuds under leken i fyra månader i stället för tre i början på året, vilket gäller i dag. Vidare konstateras att skyddade områden kan bidra positivt till god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv avseende biologisk mångfald, födovävar och havsbottnarnas skydd från bottentrålning.
HaV väger i sin rekommendation till regeringen inte bara in hur torskbeståndet mår utan även andra havsmiljöaspekter, de svenska miljömålen och andra internationella överenskommelser. Utifrån detta föreslår HaV att skyddet utökas genom en återgång till forskarnas förslag från 2008 rörande Kattegattorsken, vilket innebär permanent fiskeförbud i ett större område och ett större säsongsskydd runt omkring det stängda området under lekperioden.
– HaV gör i grund och botten samma bedömning som SLU, men eftersom myndigheten måste väga in även andra miljöaspekter föreslår vi att området där det råder trålförbud utökas, säger Joakim Hjelm på HaV.
Med utgångspunkt från SLU och DTU Aqua:s rapport samt HaV:s rekommendation blir det i höst en förhandling mellan Sverige och Danmarks fiskeministrar om hur arbetet med skyddsområdet i Kattegatt skall fortsätta.
Här kan du läsa HaV:s rekommendationer till regeringen
Här kan du läsa hela Kattegattutvärderingen (230 sidor)
För mer information, kontakta:
Joakim Hjelm, chef, internationella enheten , Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 60 16, mobil 070-3693004, e-post joakim.hjelm@havochvatten.se
Karin Bjerner, utredare, internationella enheten, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 62 01, mobil 070-615 63 60, e-post karin.bjerner@havochvatten.se
Mattias Sköld, enhetschef för beståndsanalys vid Havsfiskelaboratoriet, Institutionen för Akvatiska Resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet tfn 010-4784046, mobil 070- 5378774, mattias.skold@slu.se