Annons
Utsättningarna av odlad Östersjölax och ett fiske efter dessa på öppet hav och i kraftverksälvarna kan snart vara ett minne blott. Detta innebär i så fall att det är början till slutet för laxfisket i Dalälven, Ljusnan, Indalsälven och Ångermanälven med flera vattendrag. Åtminstone blir det så om alla önskemål i förslaget med avsändare Europeiska Kommissionen till Europaparlamentet och Rådets Förordning om upprättande av en flerårig plan för laxfisket i Östersjön går igenom.
Planen hänvisar bl.a. till vetenskapliga utlåtanden från internationella havsforskningsrådet (ICES) som hävdar att vildlaxen i Östersjön befinner sig utanför säkra biologiska gränser med risk för genetisk utarmning. Årligen sätts det ut stora mängder (miljoner) odlad smolt i Östersjön och det är dessa i odlingskar uppfödda fiskar som kan påverka den vilda laxens genetiska integritet. Därför föreslås i planen att utsättningarna av odlad Östersjölax fasas ut. Men eftersom utsättning av lax för närvarande kan vara obligatorisk i vissa medlemsstater ges dessa en övergångsperiod på sju år efter förordningens ikraftträdande att avsluta utsättningarna.
Om förslaget om stopp för fortsatta utsättningar blir en verklighet kommer botten att gå ur för det lönsamma och mycket populära laxfisket i betongälvarna som är beroende av utsättningar. Stugbyar, fiskecamper, sportfiskebutiker och inkomstbringade omkringverksamhet kommer då med största sannolikhet att mista livsnerven. Även det guidade trollingfisket i Östersjön kan förväntas få känna av förändringar i sitt laxuttag framgent. Citat; Nya vetenskapliga rekommendationer indikerar att fritidsfisket av lax till havs har en stor inverkan på laxbeståndet, även om uppgiftskvalitén i detta avseende inte har en hög precisionsnivå. Särskilt fritidsfiske från fartyg som drivs av företag som erbjuder sina tjänster i vinstsyfte kan potentiellt stå för en stor del av fångsten av Östersjölax. Det är därför lämpligt för den fleråriga planens funktion att införa särskilda förvaltningsåtgärder för att kontrollera sådan verksamhet. På laxmyntets sida två finns de vilda självreproducerande laxbestånden.
Enligt en handlingsplan som antogs vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 ska alla kommersiella bestånd återställas till nivåer som kan ge maximal avkastning senast år 2015, något som Europeiska Kommissionen nu tagit fasta på. Laxbeståndet i Östersjöområdets älvar ska i framtiden motsvara, om målet uppfylls, en nivå av smoltproduktion som ligger på 60-75 procent av älvarnas potentiella kapacitet. För Östersjöns vilda laxbestånd betyder det kort att alla vildlaxbestånd ska ges bevarandestatus och skyddas mot överfiske. Återhämtningen av vild lax ska sedan på lång sikt kunna ge ökade fiskemöjligheter av blankfisk till havs och i älvar. Turistfisket kommer då, i fritt forsande älvar, gå en laxfjällsblank framtid till mötes efter vild lax. I sammanhanget kan berättas att i upprättandet av planen för laxbeståndets utveckling nämns inget om de hindrande laxfällorna utanför älvmynningarna där vildlaxen leker. Stefan Nyström, Sportfiskarnas Generalsekreterare säger till Fiske För Alla: Förslaget på upprättandet av ny fiskeplan som gynnar vildlaxens utveckling ligger i linje med förbundets framtidsvisioner om fiskrika vatten. Därmed inte sagt att utsättningarna av odlad lax tvärt ska stoppas. Eller om det ens kan stoppas. Det finns vattendomar att ta hänsyn till.
Vildlax kontra odlad fisk är således inte en okomplicerad fråga. Thomas Thyr, ordförande för Ljusne Sportfiskeklubb anser däremot att strömfiske i kraftverkens skuggor ska och kan fortleva jämsides samtidigt som vildlaxen kan räddas. Det är faktiskt Sveriges i särklass mest besökta laxarenor – Älvkarleby, Ljusne, Bergefors och Sollefteå – vi talar om. Sammantaget omsätter turistfisket på nämnda platser drygt 50 miljoner kronor årligen. Att presentera ett förslag om upprättande av en flerårig plan för laxfisket i Östersjön är en sak, men att få den genomförd är en annan.
//Björn Blomqvist
