Sportfiskarnas har nyligen lämnat synpunkter på Havs- och vattenmyndighetens förslag på ett tre månaders förbud för fiske efter ål i havet.
Sportfiskarna påpekar att man med den föreslagna förbudstiden under nov- jan åter misslyckas med att ge ålbeståndet det bästa skyddet. Fiskestoppet bör istället läggas under aug-okt då ålen vandrar för att ge störst effekt. Utgångspunkten för ett fiskestopp ska naturligtvis inte vara att skydda ålfisket, utan den allvarligt hotade ålen.
Andra källor till åldödlighet måste även åtgärdas för att trygga ålens långsiktiga överlevnad, inte minst då vattenkraften, men även illegalt fiske och skarvens predation. Sportfiskarna är dock positiva till förslagen om stärkt fiskerikontroll av ålfisket.
Föryngringen av ål är i dag bara någon procent av den ursprungliga och arten bedöms vara akut utrotningshotad. Vår egen svenska ålförvaltningsplan pekar ut två huvudproblem i ålförvaltningen: fisket och vattenkraften. Båda bedöms stå för en lika stor påverkan på beståndet. Fisket har reglerats och minskat successivt, medan åtgärder i vattenkraften däremot i stort sett har lyst med sin frånvaro förutom enstaka åtgärder som genomförts frivilligt av kraftbolagen.
