Sverige överkört om fiskekvoterna– trots löftet från ministerrådet! Sverige står fortfarande ensamt när det verkligen gäller. Det blev smärtsamt tydligt när EU:s ministerråd beslutade om högre fiskekvoter för Östersjön nästa år, trots förra årets löfte om att omedelbart återuppbygga bestånden.
Frågorna och osäkerheten har för svensk del hopat sig till mörka moln inför årets kvotförhandlingar i Luxemburg. Vem skulle ens förhandla åt Sverige, när en ny regering inte finns på plats? Skulle ministerrådet gå på havsforskningsrådet ICES förslag, som innebar kraftigt höjda strömmingskvoter utan miljöhänsyn, eller gå på EU-kommissionens mer återhållsamma linje? Och skulle EU-parlamentets nya linje kring Östersjön, att pausa industrifisket av strömming för framställning av fiskmjöl, få genomslag i kvotförhandlingarna?
Svaret på första frågan blev Kristdemokraternas Peter Kullgren, i egenskap av landsbygdsminister i övergångsregering. När det gäller kvotbesluten så blev svaret lite mitt emellan. Och därmed fick vi också svaret på frågan om EU-parlamentets inflytande kring de faktiska kvoterna för industrifisket, alltså ett tydligt nej. Än så länge, ska tilläggas.
Så här beslutades kvoterna
Strömming i centrala Östersjön: ökning med 71 %. En kraftfull ökning mot årets kvot, över EU-kommissionens förslag och inte i linje med den fleråriga planen för Östersjöns fiske som anger att beståndet skyndsamt ska över säkerhetsnivån för hållbara bestånd. Inte heller EU-parlamentets nyss antagna rapport med önskemål om att pausa industrifisket tills bestånden återhämtat sig har fått genomslag: The multiannual plan for the Baltic Sea and ways forward – Thursday, 21 May 2026.
Strömming i Bottniska viken: ökning med 12 %. Förvisso under den vetenskapliga rådgivningen för maximalt uttag, men ändå över EU-kommissionens förslag och inte i linje med den fleråriga planen för Östersjöns fiske som anger att beståndet skyndsamt ska över säkerhetsnivån för hållbara bestånd. Det hela är troligtvis ett tecken på att Sverige inte helt fått med sig Finland i frågan om att hålla nere kvoten i de finsk-svenska vattnen i norr.
Lax: en så kallad roll-over, alltså samma kvot och regelverk som för 2026. Det innebär 25 537 laxar i Östersjön och fortsatt möjlighet till fritidsfiske/trollingfiske efter odlad lax.
Torsk: två hotade bestånd som inte tål uttag, men även här gör man en kopia på 2026 års upplägg. Det innebär väl tilltagna så kallade bifångstkvoter, ett förvaltningsmässigt beslut att tillåta fångst av hotade bestånd för att inte behöva stänga annat fiske, i huvudsak dansk bottentrålning efter rödspätta. Bifångstkvoterna är anpassade efter fiskets behov och är i den meningen inte begränsande. Fritidsfisket efter torsk förbjuds fortsatt.
Skarpsill: en ökning med 44 % till 291 590 ton, vilket var i linje med både kommissionens förslag och den vetenskapliga rådgivningen för maximalt uttag. En osäkerhet som lyfts i den vetenskapliga rådgivningen är de fortsatta problemen med felrapportering i fisket efter skarpsill och strömming. Detta underminerar beståndsuppskattningarna för bägge arterna.
Sportfiskarna kräver redan i höst ett intensifierat arbete främst gentemot Finland, men även mot övriga Östersjöländer, när det gäller framtida kvoter och fokus på att bygga upp bestånden. Idag tas exempelvis ingen hänsyn till fiskbeståndens ålder och storlek, vilket Havsmiljödirektivet kräver. Politiken måste se helheten.
– Det är även helt uppenbart att frågan måste upp på absolut högsta nivå, alltså att Sveriges blivande statsminister redan i närtid uppvaktar Finlands statsminister Petteri Orpo och når en överenskommelse. Ulf Kristersson lovade Sportfiskarna att göra detta redan i våras när vi träffade honom, men huruvida det samtalet blev av har vi inte fått bekräftat, säger Joel Norlin.
Alla fiskenyheter direkt i mailen prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Lämna ett svar