Annons

 i Eko/Miljö

Klockan är 06.00 och väl framme vid mysiga lilla Gåstjärn står en liten skylt. Fiskekort köps på Statoil vid ICA. Elaka ord far genom mitt huvud jag har gått upp extra tidigt från ett hotell och smitit från en konferens för att rensa huvudet med ett par timmars pimpelfiske innan det absolut måste jobbas igen. Ryktet om en kortautomat var visst bara ett rykte…

Nåväl, in bilen, in med grejorna och mot Statoil i byn.  Väl framme måste jag berömma Statoil för sin tydlighet, stor skylt, öppnar kl 09.00, min klocka är 06.22. Vänta på att de öppnar? Nä, finns inte på världskartan. Tjuvfiske, hmmm, inte så kul men visst snuddar jag vid tanken… En tidig morgontankare med keps och blåställ ser att jag verkar lite vilsen och frågar om jag ska fiska, min egen keps och min flytoverall kanske signalerar fiskenörd.

– Tror inte det sa jag, kommer inte att hinna, ett elände att köpa kort. Kepsen vet råd, jag får en vägbeskrivning till Erik, han har alltid sålt kort, dvs ca ända sedan den tiden Arne Weise, eller om det var Carl Jan, var en av Sveriges snyggaste män… Jahaja, in i bilen och peka kylaren mot Eriks gård. Grusväg igen, oplogad och eländig. Väl framme syns inte Erik till. Eriks fru dyker upp, visst säljer Erik kort, men han är i Ludvika, har minst ett par timmar hem, å frugan vet inte var korten ligger, verkar faktiskt lite trött på fiskare som stör på mornarna, konstigt fruntimmer… Fler elaka ord dyker upp i mitt huvud, fortplantning på engelska tex…

Klockan är nu 0730, jobb igen om två timmar. Loppet är kört. Det blir inget pimpelfiske idag, konten får stanna i bilen och borren slipper bli blöt, alltid något, eller hur… Totalt fjorton mil i bilen i onödan, tid kan man inte köpa, lagra eller på annat sätt få tillbaka, den försvann. Resan kostade slantar och spydde ut koldioxid, huva, vilket elände…

Vad vill jag säga med detta då. Jo, har vi inte alla råkat ut för något liknande, mer eller mindre, jag tror det. Idag skulle det inte behöva vara på det här sättet, om vattenägare, fiskeklubbar mfl tog sig i kragen och utnyttjade modern teknik till egen och andras vinning. Ty frälsning finns… För ca två år sedan startade Thomas Abrahamsson och Mikael Polstam företaget Jighead / SMS fiske som sedermera bytte namn till sitt nuvarande, iFiske. Affärsidén är enkel och genialisk. Att hjälpa vattenägare att på ett enklare sätt och med modern teknik att sälja sina fiskekort via sms eller internet samt att administrera sin försäljning med automatiserade rapporter, statistik mm. I praktiken kan du som sportfiskare sitta hemma i soffan och sms:a ditt köp, få en bekräftelse tillbaka som nytt SMS och detta kvitto gäller som fiskekort i x vatten, under x tid och för x kronor. Papperskort och resor för inköp blir helt eliminerade! Smidigt, alla är vinnare, och för en gångs skull i ordets egentliga mening…

Ton

Det här kan vi slippa om vi bara är lite smarta, dvs använder digitalteknik… Foto: Clearwater

Affärsidén har slagit väl ut, i det fall iFiske finns så är det mycket uppskattat, bekvämt och tidssparande. Att det även är ett sätt att agera miljövänligt stod tidigt klart för ägarna men kanske inte riktigt hur stora miljö- och klimatvinsterna verkligen är… Ingen vet riktigt säker idag hur många fiskekort som säljs i Sverige per år men den uppskattning som iFiske själva gör hamnar runt 1.2-1,3 miljoner kort per år. Med det som bas kan man göra ett antal antaganden, ej vetenskapliga men ändå rimliga.

Om vi leker lite och gör följande antaganden. Vi sätter siffran till antal sålda kort till 1 miljon st. per år, man är ju ofta också fler än en person i bilen.  Vi säger att för att inhandla ett kort åker vederbörande bil extra för just detta 2 kilometer. Med en normalbil som drar ca 0,9 liter bensin per mil skulle det innebära att utsläppen av koldioxid hamnar i runda tal kring 414 ton (414  000 kg) CO2 per år! Säger vi att det istället är snitt 4 kilometer blir summa CO2 ca 828 ton per år. Var sanningen ligger vet vi inte, vi kan bara spekulera. Skulle vi köpa fiskekort via SMS eller internet eliminerar vi helt dessa utsläpp! Klimat- och miljövinsterna är i praktiken ännu större. Utöver CO2 besparing skulle detta givetvis även spara t.ex. vägunderhåll, slitage på bilpark etc. Besparingen i papper blir även den betydande. En miljon fiskekort! Att framställa pappersmassa är mycket energikrävande och är på flera sätt miljöpåverkande. Resor för insamling av kontanter vid försäljningsställena skulle också försvinna. Nåväl här går gränsen för spekulation i mätbara termer men det är ändå ett faktum att det skulle få positiva effekter. Alltså, skulle vi få alla sportfiskare att avstå från sina extra resor kopplade till enbart svenska fiskekort skulle vi spara 100 tals ton CO2 i vår atmosfär, kanske tom 1000: tals ton om man räknar med sidoeffekterna, glöm inte att detta ackumuleras, år ut och år in.

Detta skulle bidra till att bromsa växthuseffekten. Fiskekortsköparna skulle vara vinnare, vattenägarna skulle vara vinnare, klimat- och miljö skulle vara vinnare, kan det bli bättre än så? Dristar man sig att se detta ur ett globalt perspektiv handlar besparingarna om 1000: tals och åter 1000: tals ton CO2, svindlande mängder… Det skulle i sin tur innebära att 10.000: tals bilars årsutsläpp av CO2 skulle försvinna, eller helt tas av vägen, vilket man vill. Vetenskapligt belagt? Nej, men rimliga antaganden, helt klart. Så. Grattis iFiske, ni är klimat- och miljöhjältar. Sprid er affärsidé, sälj så många fiskekort ni kan, njut av ev. förtjänst i kronor och miljö. Det är ni värda!

//Jan O +FishEco

Annons

Sportfiskeprylar
Rekommenderade artiklar

Kommentera