Lokalerna på forskningsstationen Ar börjar sakta men säkert tömmas. Den där täckjackan man brukade behöva låna för att hålla värmen i de sju grader kalla lokalerna hänger på en krok orörd. När de stora bassängerna har tömts, och föräldratorskarna släppts tillbaka till Östersjön, behöver lokalerna inte längre kylas ned för att hålla rätt temperatur för fisken.
Susanne Ragnarsdotter, driftassistent inom projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön, är i full fart med att montera isär en arbetsbänk. Hon är ansvarig för att se till att bassänger och utrustning skickas i väg till rätt slutdestination. Hon arbetar sina sista dagar inom projektet, även om ReCod är långt ifrån att vara slut. Men innan Susanne slutar och går i pension har vi träffat henne för att höra mer om hur man går från att arbeta som volontär i Uganda till att ta hand om Östersjötorsk på norra Gotland.
Att Susanne har arbetat med Östersjötorsk de senaste tre åren hade hon nog aldrig kunnat tro. Men vi är beredda att inte hålla med, för om det är något Susanne är så är det mångfacetterad. När vi ber henne berätta om sin bakgrund skrattar hon och frågar hur mycket tid hon har på sig. Susanne har nästan 10 år bakom sig på Uppsala universitet och många år som anställd på Röda Korset och som volontär i Uganda och Zimbabwe. Efter studier på Europaprogrammet bestämde hon sig för att bredda Almedalens program… Läs hela artikeln hos BalticWaters!
Alla fiskenyheter direkt till din mail? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Följ FishEco på Instagram här!
