Annons
Avresan gick av stapeln 20:e sept ner till en paylake, Ghost Park. Sju nätter fiskade vi i med ganska klent resultat. Mycket fisk, men standardstorleken var 1-3 kg. Finns ju både för och nackdelar med en sådan sjö.
Fina fiskar fanns där, men swimmen var ytterst täta och folk fiskade över varandras linor mest hela tiden. Janne drog två schyssta fiskar på 15.8 samt 19.6. Ytterligare några 10plusare, några gräskarpar och störar kom upp.
Den 28:e begav vi oss nedåt mot Bolsena. Efter vi bestigit den sista bergstoppen med vår överlastade bil mötes vi av en magisk syn. En fantastiskt vacker utsikt över en enorm, rund sjö. Den 29:e blev det flaggparad och lottning. Det är något som alla karpfiskare någon gång bör uppleva. Riktigt go stämning i den vackra lilla staden. Lottningen skiljde sig mot förra året, nu drog man en lott och den platsen man drog blev också ens destination. Det fanns inte valmöjligheter som förra året. Något som vi drog nytta av. Som andra lag drog vi lott nummer 66 som hörde till Solar Tackle Section. Efter ytterligare en kväll med god mat, god stämning och god dricka var det dags för tävling.
Klockan 07.00 den 30:e fick man för första gången besöka sitt swim. Lägret rustades, planer fastställdes och spön riggades. Kl 14.00 gick startraketen över sjön. Allt gick smidigt, lodning, mäskning, lägga ut beten osv. Mäskningen bestod av pellets, boilies samt en liten del tigernuts. Alltså inga partiklar, något vi valde bort. Trots att vi satt mitt på sektionen kändes det rättså bra. Vi fiskade ju trots allt med bättre beten än våra grannar. Betena var Swedish Baits Mechanics. Ett fantastiskt tillförlitligt bete. Efter ett par timmar var allt klart, lagom till det första riktiga ovädret. Vi kunde sitta i vårt brolly och tycka synd om de lag som fortfarande kämpade ute på sjön.
Två händelselösa nätter följer. Vi kämpar på och under tredje dagen börjar vinden äntligen trycka in på allvar. Känslan inför tredje natten var lite nu eller aldrig. Kl 05.30 kom så första fisken. En vacker, lång fjällkarp på 13 kilo blankt. Under tiden fisken drillas från båt drar det iväg igen. Tyvärr hinner vi inte mer än komma in med den första fisken innan den andra går lös. Det är mängder med weed i sjön så det är svårt att drilla in fiskarna utan båt. Vi trycker nu på med betydligt mer mäsk.
Det dröjer bara tre timmar innan morgonens tredje napp kommer. Ytterligare en vacker fjällkarp över tio, närmare bestämt 10.3 kg. Fisken föll för den oemotståndliga combon av SL2 och OJ. Vid ett-tiden samma dag kommer ännu ett hugg. Återigen på en snowman men bestående av en SL2 toppad med en rosa SL2. Fisken vägs in på 14 kilo prick och plötsligt är vi med i matchen. Vinden avtar tyvärr lite under dagen men vi hoppas på ytterligare någon fisk kommande natt.
Fjärde natten ger en fisk. Återigen en 14 kilos och återigen var receptet SL2 och OJ.
Inför sista natten är vi i sektionsledning på 51,3 kg. Natten blir lång, fiskarna är många i det jätteoväder som drar in över sjön. Men, våra larm förblir tysta natten igenom. Kl 08.00 den 5:e går så raketen som förkunnar att fisket är slut. Det är med osäkerhet vi packar ihop allt. Uppdateringen på sidan är bristfällig och vi är mycket osäker på om vår sköra sektionsledning höll.
På prisutdelningen var vi fortsatt högst osäkra på vem som egentligen vann sektionen. Det visade sig dock att vi haft marginalerna med oss och det är en enorm lättnad när Ross ropar upp oss. Riktigt stort! Sektionssegrare och 21:a av 139 lag i vårt första WCC!. Det är något man alltid kommer kunna minnas och se tillbaka på med stor stolthet och tacksamhet.
Vi är mycket glada för det stora intresset som faktiskt varit i Sverige. Även mycket tacksamma för hjälpen vi fått från Gary på Swedish Bait Mechanics, Fiskekompaniet, Veidekke samt vår fantastiska sportfiskeklubb i Alingsås.
Mvh Joakim Jacobson
