– Östersjöns känsliga ekosystem är i allvarlig obalans. Det är nödläge och dags att dra i handbromsen. Stora kommersiella matfiskar i Östersjön som torsk, strömming och skarpsill befinner sig nu på skrämmande låga nivåer. Att få havet och dess invånare på rätt köl igen är avgörande för att få friska marina ekosystem och en hållbar ekonomi, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
Tufft för strömming, skarpsill och torsk i Östersjön – men grönt för braxen
Strömmingen, som är den vanligaste fiskarten i Östersjön och en motor i ekosystemet, har blivit ett sorgebarn. Fisken är liten, blir könsmogen tidigare och de stora strömmingarna har minskat i antal – risken finns att arten går samma öde till mötes som torsken i Östersjön. Det storskaliga trålfisket ute till havs utarmar bestånden. För hårt fisketryck och minskad lekbiomassa gör att strömmingen får rött ljus i årets guide (tidigare gult).
– När balansen i ekosystemen rubbas riskerar arter och livsmiljöer att försvinna. Utöver trycket från fisket så utsätts haven även för många andra hot som klimatförändringar, övergödning och utsläpp av miljöfarliga ämnen, säger Inger Melander.
Även skarpsillen i Östersjön (som mest går till fiskmjöl) halkar ned från grönt till gult. Kvoterna överskrids och förvaltningen är ineffektiv. Läget för Östersjötorsken är fortsatt dåligt – arten ligger kvar på rött ljus i Fiskguiden. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. En av få arter som det ser ljusare ut för är braxen, som får grönt ljus i år. Kunskapen och dataunderlaget har ökat om beståndet.
Rött ljus för norsk torsk och nordhavsräka
Torsk från Barents hav och Norska havet som är bottentrålad hamnar nu på rött ljus (tidigare gult).
Också nordhavsräkan fortsätter att ha rött ljus i Skagerrak, Kattegatt och Norska rännan. Det beror för högt fiskeuttag och utkast, krympande lekbestånd och bristande kontroll.
Makrillen i Nordostatlanten går från grönt till gult ljus, till följd av för högt fisketryck, felrapportering och sjunkande biomassa. Även den vårlekande sillen i Nordostatlanten, som är vanlig i våra sillburkar, hamnar på gult ljus på grund av för hårt fisketryck. Ljusare är det för skarpsillen fångad med flyttrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Den går från gult till grönt ljus på grund av minskad fiskedödlighet och större mängd lekmogen fisk.
Globalt har läget försämrats för gulfenad tonfisk i Indiska oceanen (Thunnus albacares), där allt fiske oavsett fångstmetod får rött ljus. Bara 31 procent av det ursprungliga beståndet beräknas finnas kvar. För den som vill äta tonfisk går det att välja skipjack (Katsuwonus pelamis) från Indiska oceanen, Atlanten och vissa delar av Stilla havet. Den är på grönt ljus om den är fiskad med handlina eller spö.
Globalt är i dag cirka 93 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns.
Årets nykomling på grönt ljus – jätteräka odlad i Europa
Årets nykomling som får grönt ljus i guiden är jätteräka (Penaeus vannamei) som odlas i landbaserade recirkulerande system i Storbritannien, Tyskland, Österrike och Schweiz.
–En glad nyhet är att importerad sik-och löjrom från vissa delar av de stora sjöarna i USA nu får grönt ljus, säger Inger Melander.
Välj bort fisk med rött ljus – köp grönt
Livsmedelskedjorna, inköpare och restauranger kan bidra till mer hållbar konsumtion genom att välja bort sjömatsarter med rött ljus och öka andelen med grönt ljus.
Svenskarna äter cirka 12 kilo sjömat per person och år, vilket är 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, sej, regnbåge och tonfisk.
FAKTA: Fiskguiden, WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur, finns digitalt och som app. Den hjälper konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra hållbara val och bidra till WWFs arbete för hållbara marina ekosystem och hållbart fiske.
Guiden omfattar 95 arter varav 23 stycken – eller en av fyra – finns på grönt ljus. Fem arter finns bara på rött ljus: haj, rocka, ål, argentinsk rödräka och svensk flodkräfta.https://www.wwf.se/fiskguiden/
Kriterierna är: 1) Fiskbeståndens hälsa 2) Kontroll och förvaltning 3) Fiskets påverkan på ekosystemet (livsmiljöer, marina arter, utkast och bifångster mm) 4) Kränkning av mänskliga rättigheter 5) Utsläpp av växthusgaser i samband med fisket 6) Förekomst av spöknät och påverkan av förlorade fiskeredskap.
För odlade arter tittar man på fodrets ursprung, odlingen och dess miljöpåverkan samt förvaltningens effektivitet. Miljögifter omfattas inte.
Guiden använder trafikljusen: Grönt (bra val) gult (var försiktig) och rött (låt bli). WWFs utvärderingar och råd bygger på offentligt publicerade vetenskapliga underlag.
Certifieringar som MSC, ASC och KRAV får inte automatiskt grönt ljus och ligger utanför trafikljusen. WWF rekommenderar i första hand att välja arter på grönt ljus och i andra hand certifierade fiskprodukter.
Fakta: Strömmingen (Clupea harengus) lever i Östersjön och är samma art som sill. Förvaltningen sker i fyra områden: Bottniska viken, Egentliga Östersjön, Rigabukten och Västra Östersjön. EU- kommissionen förordar fiskestopp (hösten 2023) för sill/strömmingen i egentliga Östersjön och Bottniska viken. För torsk i västra och östra Östersjön föreslås fortsatt nollfiske, liksom för sillfisket i västra Östersjön. Svenska trålfartyg tar cirka 40 procent av fångsten i kustnära områden (Hanöbukten, Svealandskusten eller Gävlebukten. Det råder osäkerhet kring hur uttag av strömming påverkar torsken och torskens återhämtning. Torsken i Östersjön minskar fortsatt på ett oroande sätt. I det östra och största torskbeståndet sker fortplantningen vid mycket mindre storlek än tidigare. Tillståndet för västra torskbeståndet är ännu värre. Biomassan ligger långt under en biologiskt hållbar nivå. Fiskar man ner olika delar av näringsväven i haven får man oftast oönskade effekter i ekosystemet. Stora rovfiskar som exempelvis torsken är viktiga eftersom de balanserar övriga fiskarter och funktioner ekosystemet.
För kostråd, läs mer på Livsmedelsverkets hemsida: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/fisk-och-skaldjur
Matfiskar (några exempel) Grönt ljus: Braxen (svenskt fiske) – Regnbåge (svenskodlad) – Sej (Barents hav & Norska havet – fiskad med ringnot) Blåmusslor (Mytilus edulis) – t ex odlade i Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike m fl – Skipjack (tonfisk) (Katsuwonus pelamis) fiskad med handlina eller spö i Atlanten, Indiska oceanen, eller vissa delar av Stilla havet, Ostron odlade i Frankrike Sötvattenskräftor (odlade Turkiet) Braxen (svenskt fiske Mälaren, Vänern och Östersjön) Amerikansk sik- och löjrom, Havsabborre (fiskad med handlina eller spö i Nordostatlanten)
Gult ljus: Norsk odlad lax – Kolja (t ex Barents hav, Norska havet (garn, långrev & Island) – Makrill (Nordostatlanten) – Skarpsill (Östersjön) Röding – (svenskodlad) Havskatt (Island) Alaska pollock
Rött ljus: Torsk (Barents hav och Norska havet) – fiskad med bottentrål – Nordhavsräka (Skagerrak, Kattegatt, Norska rännan, svenskt, danskt och norskt fiske) – Gulfenad tonfisk fiskad i Indiska oceanen – Skipjack (tonfisk) fiskad i Indiska oceanen (ringnot och garn) Strömming (Östersjön) – Ål
|