I vintras genomförde Havs- och vattenmyndigheten, HaV, den första tömningen av olja från miljöfarliga vrak i svenska vatten. Nu är det klart vilka vrak som står på tur i satsningen på rent hav.
– Vi kommer att sanera två vrak, Hoheneichen och Sandön, som ligger cirka 12 till 22 kilometer från Skånes kust. Ett okontrollerat utsläpp av olja från dessa vrak skulle hamna i närheten av Kåseberga och Ale stenar, för att sedan röra sig mot Ystad, säger Fredrik Lindgren på HaV.
Det finns cirka 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster, 300 av dem har klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer och Chalmers. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara då de innehåller stora mängder olja som kan läcka ut.
HaV har, från och med 2016, ett samordnande ansvar gällande utredning och sanering av de miljöfarliga vraken. Först ut att tömmas på olja var vraket Thetis, utanför Smögen. 730 liter olja kunde i vintras pumpas upp och skickas till företag som tar hand om miljöfarligt avfall. Dessutom så bärgades flera ton av spökgarn (en stor snörpvad, även kallad ringnot) i samband med Thetis-projektet..
– Om stora mängder olja läcker ut under en kort tid orsakar det stora skador både i den marina miljön och på land. Men även ett mindre oljeutsläpp, som drabbar miljömässigt känsliga områden, till exempel Natura 2000 medföra stor påverkan, säger Fredrik Lindgren, utredare vid enheten för havsmiljöförvaltning på HaV..
– Återkommande små oljeutsläpp har också en negativ påverkan på miljön. Främst påverkas organismerna som lever i närområdet av vraket. Farliga ämnen i oljan tas upp av mikroorganismer som i sin tur sprider dem uppåt i näringskedjan.
Vraken Hoheneichen och Sandön (tidigare Rinto) finns med på listan över de 30 mest akut miljöfarliga vraken i Sveriges vatten.
I sydöstra Skåne finns områden med känslig natur och höga ekonomiska värden, inte minst inom turism, som skulle påverkas negativt av ett oljespill. Simuleringar med oljespillsverktyget SeaTrackWeb visade att oljeutsläpp från vraken skulle hamna på Skånes sydkust i ett område med två naturreservat, Norra Sandskogen och Hagestad. Området Sandhammaren-Kåseberga är också klassat som ett Natura 2000 område enligt EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv.
– Sandhammaren-Kåseberga är ett område med mycket höga biologiska värden. Det är också ett populärt turist- och utflyktsmål som bland annat innehåller fornlämningen Ales stenar, säger Fredrik Lindgren.
Regeringen beslutade i fjol att satsa 25 miljoner kronor om året i tio år, totalt 250 miljoner kronor, för att minska miljörisker från vrak längs Sveriges kust. Enligt regeringen kan i så fall mellan ett och tre miljöfarliga vrak saneras per år. HaV har fått uppdraget att ansvara för den satsningen och riskbedömningen görs med hjälp av riskvärderingsverktyget, VRAKA, som tagits fram av Chalmers.
– Vraken Hoheneichen och Sandön) finns båda på den övre halvan på listan över de 30-talen mest akut miljöfarliga vraken. Planen är att inleda tömningen av olja under november månad, säger Fredrik Lindgren.
– Vi räknar med att tömningen av olja på de två vraken kommer att kosta uppemot sex miljoner kronor.
HaV har sedan i september ramavtal med sju företag med förmåga och erfarenhet att arbeta med miljöfarliga vrak. Efter en förnyad konkurrensutsättning gick arbetet till företaget Marine Works AB.
FAKTA OM SANDÖN: Fartyget byggdes 1959 av Gravdals skipsbyggeri, Sunde, Norge för Skibs A/S i Hagesund, Norge. Den 4 januari 1975, när fartyget var på väg mellan Helsingborg och Vasa i Finland, fick hon överges på grund av en kraftig brand. Besättningen räddades men försöken att släcka branden eller bogsera fartyget misslyckades. Sandön kantrade och sjönk cirka fyra sjömil sydost om Kåseberga, Skåne. Det finns ingen rapport om oljeläckage vid förlisningen. Vraket ligger på cirka 18 meters djup, upp och ner och är kraftigt eldhärjat. Enligt Sjöfartsverket så hade Sandön 40 ton dieselolja ombord när hon sjönk.
FAKTA OM HOHENEICHEN Mellan 1956 och 1961 levererade varvet Hugo Peters, Wewelsfleth, i Tyskland nio systerfartyg i en serie av små kustfartyg, bl a Hoheneichen. Flera av dem förliste i stabilitetsrelaterade olyckor. Den 8 januari 1959 färdades Hoheneichen på resa mellan Söderhamn till Lübeck och befann sig 13 sjömil sydöst om Ystad, Skåne. Fartyget träffades av en stor våg som delvis vattenfyllde fartyget och en del av lasten som fanns på däck gick överbord. Till slut kapsejsade fartyget och sjönk. En i besättningen omkom. Det finns inga uppgifter om oljeläckage vid förlisningen. Vraket ligger på sidan på mellan 21 och 31 meters djup. Enligt uppgifter från Hamburgs tekniska universitet så fanns totalt cirka 18 ton olja ombord vid förlisningen.
Se Kustbevakningens film från undersökning av vraket Sandön
Se Kustbevakningens film från undersökning av vraket Hoheneichen
Läs mer om miljöfarliga vrak på HaV:s hemsida
Läs mer om regeringens satsning på rent hav
För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten, HaV
Kontaktpersoner:Fredrik Lindgren, utredare, enheten för havsmiljöförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-6986314, mobil 076-538 62 14, e-post fredrik.lindgren@havochvatten.se, Frida Åberg, utredare, enheten för havsmiljöförvaltning, tfn 010-698 60 95, mobil 076-538 60 95, e-post: frida.aberg@havochvatten.se