Naturvårdsverket har gett tillstånd för skyddsjakt på skarv i anslutning till utsättningsplatser för gös och öring samt vid fasta och rörliga fiskeredskap och fiskodling i Stockholms skärgård. Däremot upphäver Naturvårdsverket länsstyrelsens beslut om skyddsjakt genom äggprickning och i fredningsområden för fisk.
Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade i april att bifalla ansökan om skyddsjakt på skarv från Stockholms läns fiskarförbund och Mellersta skärgårdens jakt- och viltvårdsförening. Beslutet överklagades av Sveriges ornitologiska förening och Stockholms ornitologiska förening.
Naturvårdsverket beslutade att inhibera delar av länsstyrelsens beslut, det vill säga, skyddsjakten i dessa delar fick inte börja innan ärendena avgjorts i sak. Det gällde äggprickning och skyddsjakt vid utsättningsplatser.
Naturvårdsverkets bedömning
Ett skäl för att bevilja skyddsjakt på skarv är att förhindra allvarlig skada på fisket. Det krävs en stark koppling mellan skarvens sökande efter föda och den orsakade eller riskerade skadan på fisket.
Sådana starka samband finns när det gäller utsättningsplatser för fisk och vid fasta och rörliga fiskeredskap samt fiskodlingar. Länsstyrelsens beslut är så avgränsat att det med stor sannolikhet träffar skadegörande skarvar.
– Här kan skyddsjakt bidra till att minska skadorna av skarv för främst yrkesfisket, men även för fritidsfiskare. Det är tydligt vilka skarvar som orsakar skada för dem och man kan få snabb effekt, säger Ingela Hiltula, chef på Naturvårdsverket.
Skyddsjakten får bedrivas till den 31 december. Ett villkor är att skyddsjakten sker inom 300 meter från utsättningsplats för fisk respektive fiskeredskap.
Det är inte tillräckligt starkt samband mellan skarvens sökande efter föda och den orsakade eller riskerade skadan på fisket när det gäller äggprickning och skyddsjakt i fredningsområden för fisk. Nedgång i lokala fiskbestånd kan ha flera orsaker, till exempel övergödning, storskaligt fiske eller att skarv tar fisken.
– Det är svårt att bedöma skarvens roll i sammanhanget. De studier som gjort är så platsspecifika att det sällan är relevant att tillämpa dem på andra platser. Det är stora variationer i förutsättningar för fisk och fiskpopulationens storlek och artsammansättning, även inom relativt begränsade områden, säger Christer Petterson, handläggare på Naturvårdsverket.
Det framgick inte av länsstyrelsens beslut på vilket sätt eller i vilken omfattning skador uppstått eller riskerar att uppstå på de platser där äggprickning skulle tillåtas. Detsamma gäller för skyddsjakten i ett 15-tal fredningsområden. Det finns inga studier eller annat underlag för de områdena. Därför upphäver Naturvårdsverket länsstyrelsens beslut i de delarna.
Mer information
Läs beslutet
För ytterligare information, kontakta:
Ingela Hiltula, t.f. chef Genomförandeavdelningen, 010-698 15 80, ingela.hiltula@naturvardsverket
Christer Pettersson, jakthandläggare, 010-698 13 64, christer.pettersson@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se
