Sökresultat för: ”Balticwater”

Finland förlorar fem miljoner euro årligen på storskaligt trålfiske! En ny rapport visar att dagens finska storskaliga trålfiske i Östersjön innebär en samhällsekonomisk förlust på närmare fem miljoner euro per år. Detta samtidigt som flera fiskbestånd befinner sig på farligt låga nivåer. Beräkningar visar också att en ny fiskepolitik som styr om från industriellt trålfiske…

Östersjön – Finland och Sverige sitter i samma båt! Fiskbestånden i Östersjön befinner sig på historiskt låga nivåer. Tidigare värdefulla matfiskar som Östersjötorsk och lax har i stort sett försvunnit från stora delar av havet och omfattas i dag av fiskestopp. Samtidigt fortsätter ett omfattande industriellt trålfiske efter sill och skarpsill där en betydande del…

Är sillen från Östersjön för giftig för att ätas? Sill har länge varit en självklar del av svensk matkultur. Men under de senaste decennierna har förekomst av miljögifter väckt oro för att äta fisken. Påståendet att Östersjösillen skulle vara ”för giftig för att ätas” används ibland för att motivera ett fortsatt storskaligt industrifiske där fisken…

Möt ReCods nya projektledare! BalticWaters projekt ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön står inför en spännande nystart på stiftelsens fiskforskninglaboratorium i Studsvik. Vincent Néron är ny för Östersjön, men har en bred erfarenhet av olika akvakulturprojekt. BalticWaters Nu lämnar han Frankrike bakom sig och tar över stafettpinnen som ny projektledare för ReCod. Intresset för akvakultur väcktes tidigt hos…

Fem svenska beslut som kan ge Östersjön en chans 2026! Under hösten sa Sverige nej till EU:s kvotbeslut för Östersjön 2026, eftersom kvoterna fortsatt låg för högt i förhållande till beståndens status och de osäkerheter som präglar rådgivningen. BalticWaters! Det var ett modigt och viktigt besked. Men när EU-förhandlingarna ändå landar i otillräckliga kompromisser blir…

År 2024 startade det BalticWaters-finansierade projektet Industritrålarnas effekt på kustekosystem. Nu är projektet halvvägs igenom och forskaren Agnes Olin ger oss en uppdatering om vad som hänt och vad som återstår. Det har länge spekulerats i att bristen på stor strömming i utsjön kan vara en drivande kraft bakom att gråsäl och storskarv allt oftare…

Vad innebär egentligen havsmedvetenhet? Havsmedvetenhet har under de senaste åren blivit ett alltmer omskrivet begrepp, inte bara bland forskare och pedagoger utan även inom politiska initiativ i Sverige och internationellt. Men vad menas egentligen med havsmedvetenhet – och varför är det något vi bör sträva efter? BalticWaters reder ut begreppet. Att vara havsmedveten innebär att…

Främmande invasiva arter – en växande utmaning för Östersjön! BalticWaters, Det händer att främmande arter tar sig in i Östersjön – ofta helt obemärkt till att börja med. Vissa lyckas etablera sig och sprida sig snabbt, med stora följder för livet under ytan. Vad betyder det egentligen att en art är främmande, och när blir…

Sillens genetiska superkrafter – hur överlever den i Östersjöns bräckta vatten? Intressant från stiftelsen BalticWaters. Sillen är en av de vanligaste fiskarna i världen men ändå något av ett mysterium. Hur har den lyckats anpassa sig från iskalla nordatlantiska vatten till Östersjöns unika och föränderliga miljö? Redan nu börjar fiskens hemligheter avslöjas inom forskningsprojektet CLUPEA…

Östersjön behöver verkliga åtgärder – inte symboliska förbud! Låga fiskekvoter är den mest effektiva åtgärden för att rädda Östersjöns fiskpopulationer. Men när den politiska viljan att sänka kvoterna saknas blir fiskeförbud ett viktigt verktyg. Problemet är att de ofta placeras under fel tidsperiod och därmed inte får någon effekt. Om Sverige vill göra skillnad måste…

Hur har torsken klarat sig i Gävlebukten? Det har gått ett år sedan projektet ReCod tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg släppte ut 56 000 små torsklarver i Gävlebukten – ett försök att bidra till en återetablering av det bestånd som tidigare var en självklar del av ekosystemet. – Nu är vi tillbaka, nyfikna på hur larverna klarat sitt…

Viktiga signaler från EU-kommissionen om fiskekvoterna 2026! I tisdags 26 augusti presenterade EU-kommissionen sitt förslag till nästa års fiskekvoter i Östersjön. BalticWaters ser positivt på förslaget som innebär uteblivna kvothöjningar, och i vissa fall även sänkningar av kvoter, vilket skapar mer utrymme för Östersjöfisken att återhämta sig. Nu återstår att se om ministerrådet väljer att…

Hur har skärgårdens strömming påverkats av det storskaliga industrifisket – och vad betyder det för ekosystemen längs kusten? För att hitta svaren dammar forskare vid Stockholms universitet av gamla ekolodsdata för att skapa en historisk baslinje för hur strömmingsbestånden förändrats över tid. Projektet leds av Agnes Karlsson och stöds av BalticWaters. Östersjöns kust och skärgård…

Kan även Bottenviken drabbas av övergödning? Bottenviken har varit förskonad från övergödning som länge påverkat södra Östersjön. Men nu finns det tecken på att något håller på att förändras i norra delarna av vårt innanhav. Finns det en risk för att Bottenviken också drabbas av övergödning – och vad är i så fall orsakerna till…

Optimistiska råd inför nästa års fiske – trots tydliga risker! BalticWaters kommenterar ICES råd till nya fiskekvoter. Vetenskap är den bästa kunskap vi har – men vad händer när underlaget är osäkert och verkligheten mer komplex än siffrorna antyder? Internationella havsforskningsrådets vetenskapliga råd ger politikerna en skakig grund att stå på inför beslutet om nästa…

Kan fiskefredning förbättra miljöstatusen i våra grunda havsvikar? BalticWaters – Våren har slagit full rot i våra grunda kustvikar – och med den är fältsäsongen i full gång. BalticWaters följde med ut på ett provfiske inom projektet Levande vikar, där en pågående fallstudie undersöker hur fiskeförbud påverkar fiskbestånd, ekosystem och vattenmiljön. Kan fredade områden bli…

Levande vikar ska bryta den onda cirkeln! Har du läst om övergödningssituationen i Östersjön har du säkert ramlat över ordet internbelastning, oftast följt av uttrycket ”de gamla synderna”. Det är näring, huvudsakligen fosfor, som har tillförts havet genom tiderna och ansamlats i sedimenten. I bottensedimentet skapar näringen inget större problem, men blir bottenvattnet syrefattigt frigörs…

Småbåtars påverkan på miljön i grunda vikar kan minska – med enkla medel! Småbåtar påverkar miljön i grunda havsvikar – men hur stor är påverkan egentligen? Och vad kan man som båtägare göra för att minska sitt avtryck? De här frågorna stod i fokus när Joakim Hansen, forskare inom projektet Levande vikar, medverkade vid Östersjöcentrums seminarium.…

En fristad för torsk sprider hopp om beståndets återhämtning! Sedan 2022 har BalticWaters finansierat forskning för en levande Östersjö. Ett av de första projekten som fick stöd var Hanö Torskrev – ett lokalt initiativ för att bidra till återhämtningen av torskpopulationen i Hanöbukten utanför Blekinge. Nu, tre år senare, är BalticWaters tillbaka på Hanö – nyfikna…

BalticWaters! Utmaningar i kontrollen av fisket består – fortsatta åtgärder krävs! För att fiskeriförvaltningen i Östersjön ska vara framgångsrik krävs god regelefterlevnad. Efterlevnaden kontrolleras till havs och på land, något som varje EU-land själv ansvarar för. Men den svenska kontrollen fungerar dåligt, särskilt när det gäller sill- och skarpsillsfiske i Östersjön. Vilka är egentligen bristerna…

Kan bottentrålning bidra till bättre syreförhållanden i Östersjöns bottnar? Att övergödning leder till brist på syre i Östersjöns bottnar känner många till. Ibland påstås att bottentrålning skulle hjälpa till att syresätta havsbottnen genom att blanda in syrerikt vatten i sedimenten. Men stämmer det verkligen? Vi går till botten med påståendet och förklarar varför störningar av…