Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har beslutat om en ny tioårsperiod för överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket efter framförallt sill, skarpsill och makrill. I beslutet höjer myndigheten kvoterna för det kustnära fisket. Avsikten är att gynna småskalighet, öka tillgången på lokalt fångad fisk och förbättra förutsättningarna för nyetablering.
Regeringen har konstaterat att systemet med pelagiska fiskerättigheter, som kan överlåtas mellan fiskefartyg, fungerat väl och uppfyllt sitt syfte med att minska antalet fiskefartyg och öka lönsamheten. Lagen om överlåtbarhet av fiskerättigheter gäller fortsatt och HaV har haft möjlighet att korrigera systemet inom ramen för lagstiftningen.
Det pelagiska fisket sker på kvoter som årligen fastställs av EUs ministerråd på basen av biologisk rådgivning från Internationella Havsforskningsinstitutet (ICES). En fiskerättighet är en fastställd andel av en sådan kvot, tilldelad en fiskare med licens.
– Vi ser med oro på den bekymmersamma situationen för Östersjöns ekosystem. Bestånden av sill och skarpsill har minskat vilket visar sig i de låga kvoterna för 2020 som EUs ministerråd nyligen tagit beslut om. I enlighet med regeringens beslut och rådande lagstiftning tar HaV nu beslut om hur kvoterna ska fördelas i det svenska pelagiska fisket under den kommande tioårsperioden. Samtidigt påbörjar vi ett arbete för att utreda om det finns vetenskapliga motiv inom ramen för HaV:s bestämmanderätt att ytterligare begränsa var och under vilka tider fisket får bedrivas, säger Niclas Törnell, chef för avdelningen för fiskförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten.
Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november. En förändring jämfört med tidigare är att överlåtbara fiskerättigheter införs också för sill och skarpsill i Bottenhavet och Bottenviken. De som tidigare haft årliga fiskemöjligheter i området ska framöver ingå i systemet med fiskerättigheter med tio års giltighet. Fiskefartygen som får fiskerättigheter i Bottenviken och Bottenhavet kommer också få extra tilldelningar av sill och skarpsill om de endast fiskar och landar sin fångst i Östersjöhamnar, den så kallade regionalkvoten.
I övrigt kommer de pelagiska fiskerättigheterna fördelas som tidigare.
HaV:s beslut har föregåtts av en remiss där många synpunkter har kommit in om fiskets påverkan på lokala bestånd och fiskarnas storlekssammansättning i Östersjön. Fördelningen hindrar inte att reglerna för hur fisket bedrivs kan behöva förändras i både tid och rum. I november bjuder HaV in till ett brett samråd för att diskutera tillgänglig kunskap för sillens och skarpsillens situation i Östersjön, samt vilka åtgärder och fiskeregleringar som kan behövas för att säkerställa en god rekrytering av sill och skarpsill också utmed våra kuster.
En annan fråga som har uppmärksammats i remissvaren rör de skillnader mellan rapportering och kontrollresultat som konstaterats vid landningar i danska hamnar av sill och skarpsill från Östersjön. Där kommer HaV fortsätta att verka för skärpta kontroller tillsammans med Kustbevakningen, skärpta sanktioner och utökat kontrollsamarbete med Danmark.
De pelagiska kvoterna fördelas sedan 2009 mellan fiskerättigheter, årliga pelagiska fiskemöjligheter, regionala fiskemöjligheter och kustkvoter.
Fiskerättigheter – pelagiska fiskerättigheter, giltiga i tio år, permanent överlåtbara.
Fiskemöjligheter – pelagiska fiskemöjligheter, giltiga i ett år, endast tillfälligt överlåtbara under året.
Kustkvot – Fiske för det småskaliga kustfisket som bedrivs med mindre vadredskap, passiva redskap eller med trål på fartyg under 12 meter (gäller endast i Östersjön med undantag för Bottenhavet/Bottenviken där längdgränsen är 15 meter)
Regionalkvot – Extratilldelning utöver fiskerättighet för de fiskefartyg som endast fiskar och landar i Östersjön
För ytterligare information kontakta: Niclas Törnell, chef för avdelningen för fiskförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten, tel 010-698 62 49 eller
Isabella Engblom, presskontakt, tel 010-698 64 00