Vindelälvens Fiskeområde från Kust till Fjäll…

Fiskvandring Stornorrfors. De problem lax och havsöring har vid vandring förbi Stornorrfors kraftverkskomplex i Umeälvens nedre del, är att både lekvandringen uppströms och nedströmsvandring av smolt och kelt (utlekt överlevande fisk) störs av kraftverksbyggnaderna och den aktuella flödesregleringen.

Lekvandrande fisk har därför svårt att nå lekområdena i Vindelälven och den mot havet utvandrande fisken tvingas passera turbinerna med hög dödlighet som följd. Efter en lång juridisk process mellan kraftverksägarna och fiskeintressena (enskilda och allmänna) beträffande den skada på fisket i Vindelälven som Stornorrfors kraftstation orsakat, påbörjades 2006 en förlikningsprocess. Kraftägarna i Stornorrfors har som en del i den planerade förlikningen, beslutat gå in med ca 43 milj. kr. som avses nyttjas till åtgärder för att förbättra fiskvandringen i Stornorrfors. Med dessa medel som grund har två projekt inletts för att lösa de komplexa problemen med fiskvandringen i Stornorrfors. Till projekten har knutits en grupp internationella experter på fiskvandring från USA, Kanada, Norge och Sverige.

Fiskvandringsunderlättande åtgärder i Umeälven Det är äntligen dags att ytterligare underlätta fiskvandringen förbi Stornorrfors kraftstation i Umeälven. Fiskarna som passerar är på väg till den sydligaste av Sveriges 4 nationalälvar för lek, den mäktiga Vindelälven. Åtgärderna skall utföras i tre så kallade partiella vandringshinder i den gamla älvsfåran (även kallat Torrfåran) vilken utgör en ca 7 km fiskvandringsväg fram till den nya laxtrappan som sattes i bruk fiskvandringssäsongen 2010. Åtgärderna är en del i förlikningsavtalet som initierades 2008 där Vattenfall AB och Umeå kommun åtog sig att underlätta fiskvandringen nedströms dämningsområdet i Umeälven.

Problemområde Tidig forskning identifierade störningar i fiskvandringen kring området genom ett flertal telemetristudier. Lax och havsöring märktes i mynningsområdet med sk. radiosändare och följdes på sin väg uppströms mot Vindelälven. Resultat från forskningen har identifierat flera problemområden och Rivinoja m.fl. (2001) fann att endast ca 30 % av laxen som äntrade Umeälven passerade den gamla laxtrappan vid Stornorrfors. Andra studier även visat på en kraftig fördröjning av vandringen där det har beräknats att det tar ca 40 dagar från att en lax äntrar Umeälven till att den passerar Stornorrfors, en vandring på endast ca 3 mil. I kontrast till detta har fiskens vandringstid, då den passerat trappen och simmat uppströms till huvudlekområdena (ca. 230 km) , beräknats till 10-15 dagar. Den främsta orsaken till detta har trotts vara området som kallas för sammanflödesområdet där turbinutloppet möter Torrfårans vatten. Vattenflödet från turbinutloppet varierar normalt mellan ca 300-1000m3/s och vattenflödet i Torrfåran har normalt varit 10-50 m3/s under fiskvandringssäsongen. Laxens naturliga beteende är att söka sig mot det högsta flödet och därför har problemen uppstått i området när fisken har simmat mot turbinutloppet istället för in i Torrfåran.  

Bild 1. Sammanflödesområdet där turbinutloppet möter Torrfårans vatten. Fisken tenderar att söka sig mot det högsta vattenflödet och går därför rakt mot tunneln istället för in i torrfåran.

Högst upp i bilden kan Baggböleforsen anas. Vid senare studier kunde andra problem i vandringen identifieras och man kunde se att nästan alla fiskar var under någon period in i Torrfåran. Fisken hittade således vandringsvägen men ändå passerade endast ca 30 % trappan ca 7 km uppströms. I detta skede insåg forskarna att flödet i Torrfåran kunde vara avgörande om fisken vandrade eller ej och en expertgrupp föreslog att testa olika flöden i Torrfåran som eventuellt kunde attrahera in en större andel fisk och att studera vandringen vid Baggböleforsen, vilken var känd som ett eventuellt vandringsproblem sedan tidigare.  

Bild 2. Översiktskarta över Stornorrforsområdet.

Telemetristudie 2009 Efter rekommendationerna från expertgruppen initierade SLU Umeå en ny telemetristudie för att studera vandringen vid olika flöden i Torrfåran och för att eventuellt identifiera eventuella fler hinder på vägen. Under studieperioden varierade flödet från turbinutloppet mellan 282-650 m3/s och flödet i Torrfåran varierade mellan 10-50 m3/s (16/6 – 1/9). Vild lax (ej fettfeneklippt) radiomärktes (N=95 varav 93 % var av Vindelälvsursprung) i mynningen och totalt äntrade 77 laxar Umeälven. Av dessa äntrade 66 laxar Torrfåran (86% av 77) och mediantiden att hitta vägen dit beräknades till 7.7 dagar (0.6-32 dagar) efter märkning (Tabell 1). Vandringstiden att hitta Baggböleforsen (ca 0.7 km från sammanflödet (Bild 1 & 3)) var längst vid låga flöden och totalt 51 laxar (66% av 77) lyckades hitta Torrfåran och passera Baggböleforsen. Den största andelen lax passerade vid testflöden om 50 m3/s. Emellertid fann de att fisk som hittade Baggböleforsen hade svårigheter att passera. Endast 37 individer passerade under första försöket och 14 individer under det andra och tredje försök respektive. 15 individer äntrade forsen men passerade aldrig och en av fiskarna detekterades vid forsen hela 8 gånger. Tiden att passera forsen varierade mellan ca 3 timmar – ca 8 dagar.  

Bild 3. Flygfoto över Baggböleforsen. Vid denna skall en vilopool skapas för att öka uppvandringssannolikheten.

De 51 laxar som klarade det första hindret i Torrfåran vid Baggböleforsen följdes sedan på sin färd uppströms och samtliga detekterades vid det sk. Laxhoppet, strax nedströms regleringsdammen och laxtrappan (bild 4). Mediantiden att vandra dit från Baggböleforsen var 1.6 dagar (0.3-6.2 dagar). Den totala vandringstiden (median) från mynningen efter märkning med passage genom laxtrappan var ca 38 dagar (16-92 dagar) för de 30 laxar som slutligen passerat laxtrappan. 

Bild 4. Kungsmofallet (nederst i bilden), Laxhoppet (mitten) och den nya laxtrappan under anläggning (till vänster om regleringsdammen). Åtgärder för att förbättra vandringen kommer att ske vid både Kungsmofallet och Laxhoppet.

Rekommendationer och åtgärdsförslag från forskningen Telemetristudien tillsammans med tidigare forskning klargjorde ett flertal problem i området och sammanflödesområdet ansågs ha den största negativa påverkan på vandringen. Tiden att vandra från mynningen och genom trappen verifierades med tidigare studier och tiden uppskattades till ca 40 dagar. Rekommendationerna från studien var att framförallt åtgärda sammanflödesområdet och att förbättra möjligheterna att vandra förbi de 3 identifierade problemområdena i Torrfåran.

Praktiskt utförande av åtgärder Det som i nuläget är planerat är således att göra fiskvandringsförbättrande åtgärder i 1) Baggböleforsen 2) Kungsmofallet och 3) Laxhoppet. Förhoppningen med dessa åtgärder är att fisken både ska kunna passera snabbare och i högre antal och finna sin väg till den nya laxtrappan. Som Tabell 1 indikerar är det ett tapp av andelen fisk vid varje hinder och ökar möjligheten att passera leder det sannolikt till fler lekindivider till Vindelälven. Åtgärderna kommer troligen att utföras under vintern 2011-2012 och vara klara till fiskvandringssäsongen 2012.

Framtida åtgärder I förlikningsdomen för Stornorrfors har aktörerna åtagit sig att åtgärda det största problemet som bekant är sammanflödesområdet. Vi väntar med spänning och vilket alternativ det blir och när detta ska utföras. Det arbetas även hårt med att få en fungerande smoltavledare vid intaget till laxtrappan. Denna skulle vara i bruk under smoltutvandringen 2011 men var drabbad av många olika problem. Förhoppningen är att dessa skall vara åtgärdade inom kort och att detta då ska leda till en högre överlevnad på de nedströmsvandrande smolten i framtiden

Referenser P.Rivinoja, D-E. Lindberg, K.Leonardsson, B-S- Wiklund, E- Hockersmith, S. Rambo, G.Axel & H. Lundqvist. 2009. Upstream passage of wild adult Atlantic salmon and seatrout in the regulated part of River Umeälven (Sweden). Department of Wildlife, Fish and Environment

Rapporten är sammanställd av: Stefan Ågren, projektledare delprojekt 1 Från Kust till Fjäll.Tel: 090-161649 Mail: stefan.agren@umea.se Umeå 2011-01-31 Genomförandet av de projekt som handlar om att lösa fiskvandringsfrågorna i Stornorrfors har i första hand skett i samarbete mellan: Vattenfall, SLU, Vindeln Utveckling.

Finansiärer av Stornorrforsprojekten: Vattenfall Region Västerbotten Umeå kommun Länsstyrelsen SLU

//Stefan Ågren +FishEco