Kilometervis med spöknät, fulla med död fisk, pirkar som fastnat och all tänkbar form av skräp, har yrkesfiskarna Patrick Carlsson, Tommy Persson och Mats Nilsson tagit upp från Öresunds botten genom. Nu beviljas skattemedel i halvmiljonsklassen för att fortsätta saneringen. Man uppskattar att 100: tals ton torsk räddas från att dö i spöknäten, som annars fortsätter att fiska år efter år… Mängden nät uppskattas till oändligt. Att detta sker är naturligtvis bra i sak. Dock kan man ställa sig ett antal frågor kring hela processen…
En av de stora nackdelarna med moderna nylonnät är att de inte bryts ner på mycket lång tid. Därför kan ingen med säkerhet säga hur många kilometer nät som mer eller mindre permanent fungerar som dösfällor för vår gemensamma fiskresurs. Kanske skulle yrkesfisket själva ta ansvar för detta, är det en så hemsk tanke. Finns det någon annan verksamhet eller bransch som inte måste städa upp efter sig eller ta eget ansvar när olyckan är framme? För det är ju faktiskt det vi pratar om, skräp, dödligt sådant, som av olika skäl, såsom slarv, olyckor, väderfaktorer, lämnats kvar i sjön av näringsidkare… Jag bara undrar…
Läs mer här -> HD
Lämna ett svar