Gamla fiskeredskap, spökgarn, som blivit kvar i hav och sjöar kan fortsätta att fiska och snärja in fåglar, fiskar och andra marina djur år efter år. Nu satsar Havs- och vattenmyndigheten 3,6 miljoner kronor på att få upp förlorade fiskeredskap ur havet. Södra Östersjön, Öresund och Västkusten prioriteras.
Havs- och vattenmyndigheten (Hav) får varje år ett anslag som heter Åtgärder för havs- och vattenmiljön. Nu prioriterar myndigheten att satsa 3,6 miljoner kronor av anslaget för att få upp spökfiskande redskap och därmed också bidra till mindre plast i våra hav.
– De skadar stort den marina miljön och djurlivet. Dessutom fragmenteras fiskeredskap på sikt till mikroplaster som orsakar ytterligare skador. Därför önskar vi få upp så mycket spökfiskande redskap som möjligt ur havet, säger Charlotta Stadig, utredare på HaV.
Hjälp från yrkesfisket
Bakgrunden till initiativet är att Näringsdepartementet uppmärksammade det mycket bekymmersamma läget för yrkesfisket. Coronakrisen har fått färskvarumarknaden och även restaurangmarknaden att i princip försvinna. Havs- och vattenmyndigheten gör nu en öppen upphandling för att teckna avtal med leverantörer som ska göra draggningar på havsbottnen. Yrkesfiskare – som har god lokalkännedom – kan bli de som får i uppdrag att genomföra draggningarna.
– Vi har kunnat stötta några projekt tidigare där man sökt och fått bort spökgarn. Men det är ett tids- och resurskrävande arbete. Det finns stora mängder kvar så det känns väldigt bra att nu kunna göra en satsning på att få upp fler förlorade fiskeredskap ur havet, säger Charlotta Stadig.
Plast bryts ner långsamt
Med spökgarn menas förlorade fiskenät och trålar som fortsätter att fiska utan att någon tar hand om fångsten. Förutom fiskar riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i redskapen och kvävas eller svälta ihjäl. Problemet omfattar även andra typer av redskap som burar och ryssjor.
Moderna svårnedbrytbara konstfibermaterial i fiskeredskapen har lett till att problemen ökat. Redskap av plast försvinner inte, utan blir kvar länge i vattnet. När de till slut bryts ner sönderdelas de till mikroplast, som tar sig in i näringskedjan och påverkar ekosystemen.
Erfarenheter från tidigare draggningsinsatser visar på områden med sannolikt stora mängder förlorade fiskeredskap, så kallade hot spot-områden där det blir mest effektivt att dragga. Södra Östersjön, Öresund och Västkusten är områden där insatserna ska fokuseras.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.
