Riskdagen har nu röstat Ja för lägre krav på anpassning av vattenkraften! Idag har det många befarat skett, Riksdagen har röstat för att svensk vattenkraft ska få lägre krav på sin verksamhet för att möta kraven från EU:s art och habitatdirektiv. Regeringen förslag stöttades även av Socialdemokraterna vilket avgjorde med stor marginal. En seger för vattenkraften och en förlust för fisk och biologisk mångfald.
– Riksdagen har i dag röstat ja till regeringens lagförslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningar. Lagförslaget antogs med 306 ja mot 42 nej. Endast V och MP röstade nej i huvudfrågan.
Därmed har S släppt igenom en förändring som riskerar att pressa tillbaka miljökraven i vattenkraftens omprövningar. Vi menar att det är en feg politisk manöver. S hade kunnat markera tydligt mot en lagstiftning som öppnar för lägre krav i omprövningarna, det är att ställa sig i regeringens skugga utan att bära ansvar för konsekvenserna.
Regeringens linje är tydlig: vattenkraftverk som påverkar skyddade Natura 2000‑områden ska kunna få mildare miljökrav än vad som annars skulle krävas. Det kan handla om villkor för fiskvandring, vattenflöden, passager, livsmiljöer och andra åtgärder som är nödvändiga för att minska skadorna från vattenkraften.
Den juridiska grunden som regeringen hänvisar till finns i artikel 6.4 i art‑ och habitatdirektivet. Men den bestämmelsen ger inget generellt undantag för vattenkraften. Den får bara användas när andra lösningar saknas, när det finns tvingande skäl av väsentligt allmänintresse och när skadan kompenseras så att skyddet för berörda arter och livsmiljöer inte försvagas. Det räcker alltså inte att hänvisa till vattenkraftens betydelse i allmänhet. Varje anläggning och varje påverkan på ett visst skyddat område måste prövas konkret. Den prövningen kan inte ersättas av politiska produktionsmål eller allmänna påståenden om elsystemets behov.
En bredare förskjutning i debatten
Regeringssidan talade om överimplementering, balans, småskalig vattenkraft, beredskap och om att använda undantagen fullt ut. Flera företrädare öppnade dessutom för att ytterligare steg kan behövas.
Lokala dammar, badplatser, kulturmiljöer och småskalig elproduktion användes som exempel för att motivera lägre krav. Just därför är domstolsprövningen så central där varje anläggning måste bedömas utifrån sin faktiska påverkan och inte utifrån politiska anekdoter från riksdagens talarstol.
1,5 TWh får inte styra EU‑rätten
Den politiskt satta 1,5 TWh‑ramen återkom både i debatten och i partiernas argumentation. Den används som riktmärke för hur stor produktionspåverkan vattenkraftens miljöanpassning ska få ha, men riskerar i praktiken att bli ett tak för miljöåtgärder, trots att EU‑rätten kräver individuell prövning.
Det gäller oavsett om ramen försvaras av S, används av C som grund för prioritering eller åberopas av andra partier som gräns för vad vattenkraften ska tåla. En politiskt satt produktionsram får inte bestämma hur långt skyddet för arter, livsmiljöer, Natura 2000‑områden och miljökvalitetsnormer ska sträcka sig i det enskilda fallet.
Svenska kraftnät har dessutom rättat tidigare beräkningar efter modelltekniska fel, vilket visar att produktionspåverkan i tidigare analyser överskattats kraftigt. Trots det fortsätter 1,5 TWh‑ramen att användas som om underlaget vore stabilt och oproblematiskt. Om elsystemets behov ska användas som argument för lägre miljökrav krävs ett korrekt och uppdaterat underlag. Annars blir 1,5 TWh‑ramen inte ett sakligt beslutsunderlag utan ett politiskt verktyg för att hålla nere miljökraven.
Vattenkraftens omprövningar ska styras av miljöbalken, EU‑rätten, miljökvalitetsnormerna och de ekologiska behoven i varje vattenförekomst. Inte av en produktionsram som begränsar miljöåtgärderna i förväg.
Goda exempel visar vägen
I riksdagsdebatten lyftes Tranås Energi som ett exempel på att vattenkraft kan miljöanpassas utan att energiverksamheten upphör. Vi har själva granskat bolagets anläggningar och godkänt revisionen.
Det är den typen av utveckling politiken borde uppmuntra: konkreta miljöåtgärder, öppnade vandringsvägar och ett tydligt ansvar för verksamhetens påverkan. I stället har riksdagen nu beslutat om lagändringar som gör det lättare att sänka kraven när de blir politiskt eller ekonomiskt besvärliga.
Domstolarna måste hålla fast vid EU‑rätten
Efter riksdagens beslut flyttas nästa strid till domstolarna och till de enskilda omprövningarna. Där får artikel 6.4 inte behandlas som en genväg för att slippa moderna miljövillkor.
Kompensation får inte bli ett sätt att köpa sig fri från fungerande miljöåtgärder. Påståenden om väsentligt allmänintresse får inte ersätta prövning av alternativa lösningar, faktisk påverkan, ekologiska konsekvenser och bevarandemål. Om svensk rätt används på ett sätt som urholkar EU‑rättens skyddsnivå måste domstolar och myndigheter sätta EU‑rätten först.
Regeringen talar om snabbare processer och minskad osäkerhet. Socialdemokraterna använder delvis samma språk. Men den verkliga osäkerheten skapas när politiken försöker pressa in EU‑rättens strikta skyddsregler i ett nationellt system där vattenkraftens produktionsintresse ges företräde redan från början.
Det här beslutet löser inte vattenkraftens omprövningar utan riskerar att göra dem mer konfliktfyllda, mer rättsligt osäkra och mer beroende av att domstolarna står emot den politiska signalen.
Vi kommer att använda vår talerätt
Debatten berörde flera frågor där Älvräddarna direkt redan arbetar: enskilda mål, fältbaserade kunskapsinsatser, samverkan kring vattendrag och granskning av verksamheter som påverkar vattenmiljöer.
Älvräddarnas använder i enlighet med Århuskonventionen sin talerätt i vattenkraftens omprövningar därför att det behövs. Ingen annan miljöorganisation har samma närvaro i domstolarnas vattenkraftsmål. Vi granskar underlag, lämnar yttranden och driver de EU‑rättsliga, ekologiska och processuella invändningar som krävs när miljökraven riskerar att pressas ned.
Den närvaron behövs eftersom försöken att urholka miljökraven sker på flera nivåer samtidigt: i samråd, i myndighetsprocesser, i domstol och nu även i lagstiftningen. Debatten i riksdagens kammare visar att vattenkraftens miljöfrågor måste prövas utifrån sin faktiska påverkan, sina ekologiska konsekvenser och de rättsliga krav som följer av miljöbalken och EU‑rätten.
Sveriges riksdag kan sänka den politiska ambitionen. Den kan inte sänka EU‑rättens skyddsnivå.
Om du vill att våra älvar ska ha en stark röst även i juridiken – stöd det arbete som gör den rösten möjlig.
Swish: 123 471 82 43
lla fiskenyheter direkt till din mail? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Lämna ett svar