Annons

 i Eko/Miljö

Gädda är en av Sveriges allra vanligaste rovfiskar. Som rovfisk i toppen av näringskedjan har den också en viktig roll för funktionen i ekosystemet. Tyvärr har bestånden av gädda i Östersjön minskat under senare decennier.

En metod för att stärka beståndet är att anlägga så kallade gäddfabriker. Dessa våtmarker utgör lek- och uppväxtområden för gäddan, men har åtgärden effekt? Gädda är en art som gärna uppsöker våtmarker för att leka. Men en fjärdedel av Sveriges våtmarker har försvunnit genom dikning, uppodling eller sjösänkning.

Att många våtmarker, och därmed lekplatser försvunnit, har bidragit till att gäddbestånden i Östersjön har minskat vilket får konsekvenser för det kustnära ekosystemet. – Våtmarker ökar antalet gäddyngel markant men frågan är om detta är likställt med att det blir fler vuxna individer i kustbandet. Detta säger Petter Tibblin, postdoktor vid institutionen för biologi och miljö på Linnéuniversitetet och projektledare, tillsammans med professor Per Larsson, för projektet Gäddfabriker – spelar det någon roll för Östersjöns kustområde?.

Projektet, som finansieras av BalticSea2020, syftar just till att undersöka om produktiva gäddvåtmarker bidrar till fler vuxna gäddor, det vill säga ett ökat gäddbestånd längs östersjökusten. Men vad är egentligen en gäddvåtmark, eller en så kallad gäddfabrik? Skiljer den sig från en ”vanlig” våtmark?

– En gäddvåtmark är gjord med fokus på att tillgodose optimala miljöförutsättningar för gynnsam gäddrekrytering, det vill säga grunda våtmarker med växtlighet som gärna får torka ut under sensommaren. Det går även att göra gäddvåtmarker för andra fiskarter, exempelvis abborren. De optimala förutsättningarna för abborrens fortplantning utgöras sannolikt av lite djupare miljöer än för gädda, säger Petter.

Men gäddvåtmarker gynnar inte bara gäddan, de har positiva effekter på hela omgivningen. I tider av torka, likt förra sommaren, har våtmarker ett stort värde i att kvarhålla sötvatten vilket till exempel kan bidra till mindre påverkan av grundvattennivåer. Våtmarker är även mycket betydelsefulla för fåglar, insekter och växtlighet och bidrar till ökad biologiska mångfald. Även fiskar som mört och id smyger upp i sötvatten för att leka. Dessutom bidrar våtmarker till rekreationsområden för allmänheten. Gäddan i Östersjön har, precis som lax och öring, ett hemvändarbeteende – de kommer tillbaka till den plats där de lekt innan eller fötts på.

– Vår forskning visar att olika gäddpopulationer ofta har utvecklat specifika anpassningar för att lyckas att reproducera sig i just sin hemmiljö. Dessa genetiskt skilda populationer skiljer sig åt i en mängd egenskaper, allt från tillväxthastighet och maxstorlek till salt- och temperaturtolerans. Det gör det extra viktigt att vi bibehåller de våtmarker och vattendrag vi har!, säger Petter.

När en gäddvåtmark ska anläggas genomförs det främst i miljöer där det tidigare funnits en liknande miljö, det handlar alltså om återställning av våtmarker som försvunnit till följd av till exempel utdikning. Den aktör som anlägger flest gäddvåtmarker är Sveriges Sport- och Fiskevårdsförbund med stöd av externa finansiärer. Men även privata aktörer, som Sportfiskeföreningar, Länsstyrelser och kommuner har genomfört våtmarksrestaureringar i syfte att främja gädda.

Att bibehålla en uppsatt gäddvåtmark kan innebära mer eller mindre arbete, det beror till viss del på hur våtmarken konstruerats. Petter poängterar dock att vanligen är underhållet ganska sparsamt samtidigt som det är viktigt med uppföljning så att dammvallar och utskov fungerar som de ska.

Projektet Gäddfabriker – spelar det någon roll för Östersjöns kustområde? påbörjades i september 2017. Petter hoppas att projektet ska bidra med kunskap kring hur svaga rovfiskbestånd längs östersjökusten kan främjas med relativt enkla restaureringsmetoder i sötvatten och även jämföra detta med effekterna av fredningsområden som utvärderas i ett parallellt projekt i regi av Länsstyrelsen i Stockholm.

– Initialt arbetar vi med 3 våtmarker runt Kalmar: Lervik, Oknebäck och Harfjärden. Under våren 2019 kommer urvalet kompletteras med områden i Stockholms skärgård, bland annat Snäckstavik, Hemmesta sjöäng och Bergshamraviken. Anledningen att vi valt dessa områden är att gäddvåtmarkerna här anlades för minst fyra år sedan vilket är en rimlig tidsrymd för att kunna se en förändring i antalet vuxen gädda i området utanför våtmarken. Det tar nämligen ca 3-4 år för gädda att nå ”vuxenstadiet”.

Mängden vuxen gädda kommer jämföras mellan de kustområden som är i anslutning till en gäddvåtmark och kustområden som inte är i anslutning till en gäddvåtmark (referensområde). Det görs genom provfisken vid gäddvåtmarks- och referensområde. Gäddornas längd, vikt och fångstposition protokollförs samt provtagning på DNA och fjäll för åldersanalys. Sist, men inte minst, märks gäddorna med ett inre märke för framtida identifiering.

– Preliminära resultat så här lite drygt halvvägs in i projektet indikerar att fångsten av vuxen gädda är ungefär dubbelt så hög i kustområden nära en gäddfabrik i jämförelse med referensområdet, berättar Petter.

Projektet pågår fram till våren 2020 och vi önskar Petter och hans kollegor ett stort lycka till med att ta reda på hur vi på bästa sätt kan stärka gäddbestånden längst Östersjöns kust! Mer information finner du på BalticSea2020s hemsida under projektet Gäddfabriker – spelar det någon roll för Östersjöns kustområde?

Text: Madeleine Kullenbo, BalticSea2020

Annons

Sportfiskeprylar
Rekommenderade artiklar

Kommentera